P-marking and initial testing of solar collectors

SP P-märker solfångare sedan 1990. Under 2001 har reglerna reviderats för att bli samstämmiga med ny europastandard på området. Här kan du se en sammanställning av de moment som ingår i P-märkningen av solfångare (SPCR 138). Klicka på ett understruket ord om du vill veta mer om något av delmomenten.

 

Sedan årsskiftet 2001/2002 är vi ackrediterade för solfångarprovningar enligt EN 12975 och sedan 2004 är SP Certifiering ackrediterat för att utfärda Solar Keymark som är en produktcertifiering för solvärmeprodukter på Europanivå. Solar Keymark har samma innehåll som P-märkningen, men skiljer sig i några avseenden, bland annat i att den ger tillgång till en stor del av europamarknaden.

 

Provmoment

1. Granskning av dokument  - inkl ritningsunderlag, materialspecifikationer, installationsanvisningar samt drift- och skötselinstruktioner på svenska

2. Stagnationsprov - inkl termiska chockprov och provtryckning

3. Täthet mot regn (endast glasade solfångare)

4. Vind- och snölastprov (med fästen)

5. Bestämning av termiska prestanda

6. Uppmätning av tryckfall

7. Materialprovning

Om produkten uppfyller kraven förknippade med 1-7 så utfärdas en energideklaration och solfångaren har en godkänd inledande kontroll.

För att solfångaren skall få P-märkas så krävs dessutom nedanstående moment

8. Exponeringstest (utomhus) i 30 dagar med mer än 14 MJ/(m²*dag) instrålning och 30 timmar med mer än 850 W/m²

9. Avslutande isärplockning och inspektion

10. Rapportering och upprättande av egenskapsredovisning inför P-märkning

11. Upprättande av kontrollavtal och märkningstillstånd (SP Certifiering)

12. Inledande tillverkningskontroll med bedömning av egenkontroll

 

Nedan följer utförligare beskrivningar av de ingående provmomenten

Granskning av dokument - inkl ritningsunderlag, materialspecifikationer, installationsanvisningar samt drift- och skötselinstruktioner på svenska

En ritning över solfångaren och monteringssats samt detaljritningar som är erforderliga för att entydigt beskriva konstruktionen skall lämnas in för granskning. Det ställs också särskilda krav på byggbeskrivningar för byggsatser. Vidare krävs att rubricerad dokumentation skall finnas på svenska. BBR (Boverkets Byggregler) kräver också att en användarvägledning levereras med en ny anläggning.

Dokumentationen skall allmänt

  • i text, skisser och med tydliga figurer beskriva aktuell solfångare samt fästanordning och övrigt material
  • vara enkel att tolka, skapa förståelse för anläggningens drifts/funktionsprincip.

 

Anvisningar till installatören skall beskriva

  • vikten av fullgod isolering - väder/temperaturbeständighet
  • lämpligt rörmaterial- med avseende på temperaturbeständighet, korrosion
  • generella rekommendationer om skuggning, lutning och orientering av solfångaren (vad är acceptabelt med hänsyn till reducerat utbyte?)
  • dimensionering - rekommendationer, tumregler
  • om något moment i installationen kräver särskild behörighet ska detta framgå
  • avluftning
  • rekommendationer om lämplig värmebärare
  • lämpliga värmebärarflöden, tryck och temperaturer
  • monteringen av solfångarna på minst ett men helst två olika sätt bör beskrivas rimligt detaljerat, t ex infällt i tak och utanpåliggande på tegeltak.
   
 Anvisningar till användare och servicepersonal skall beskriva
  • några enkla råd om funktionskontroll och felsökning på anläggningen
  • påfyllning, kontroll (lämpligt intervall, metod) och utbyte av värmebärare (när, hur)

Upp

 

Stagnationsprov - inkl termiska chockprov och provtryckning

Solfångare skall klara att stå i stagnation (utan aktiv kylning) i en timma vid en instrålning av minst 1000 W/m², en omgivande temperatur av 20-30 °C och vindhastighet under 1 m/s. Detta prov kan utföras både utomhus och inomhus i simulator. Samtidigt med provet uppmäts den högsta temperatur som uppnås i solfångaren, den så kallade stagnationstemperaturen. Vid stagnationstemperatur görs två utvändiga chockprov där solfångaren duschas med kallt (10-15 °C) vatten under 15 minuter. Vidare görs två invändiga chockprov genom att kallt vatten spolas genom solfångaren i 5 minuter. Kraven är att solfångaren skall klara proven utan att några bestående förändringar så som sprickbildning, bristningar, skevheter, deformation, kondensation, vatteninträngning eller vakuumförlust. Solfångaren skall också klara provtryckning med 1,5 gånger solfångarens högsta arbetstryck. Provet utförs under 15 minuter för solfångare med absorbator av metall. För solfångare av organiska material görs provtryckningen under stagnationstemperatur och med flertalet trycksteg upp till 1,5 gånger max arbetstryck. Även detta prov skall genomgås utan bestående deformationer.

 

Täthet mot regn (endast glasade solfångare)

Solfångaren genomgår ett regnprov som skall klaras utan läckage eller bestående kondens. Solfångarens lutning under provet är 30 grader. Vattenbegjutning görs på både fram- och baksida om solfångaren är avsedd för friliggande montage, annars enbart mot framsidan. Den pågår i tre timmar, samtidigt som varmt vatten pumpas genom solfångaren kanaler.

 

Vind- och snölastprov

Provningen av vindlasttålighet utförs genom att 1000 Pa negativ och positiv last läggs på solfångaren. För snölastprovet gäller en last av 2000 Pa för små takplacerade solfångare och 1200 Pa för stora markplacerade solfångare. Proverna skall göras med solfångarens egna fästen som också belastas i testet.

Upp

 

Bestämning av termiska prestanda

I denna provning mäts solfångarens prestandavärden upp så som den förlustfria verkningsgraden h0, förlustkoefficienter med mera. Provningen kan utföras både utomhus, semidynamiskt och i simulator under statiska förhållanden. I utomhusmätningen fås även parametrar som vind- och vinkelberoende men dessa mätningar kan bara göras under sommarhalvåret.

 

Uppmätning av tryckfall

Tryckfallet mäts upp i minst fem punkter över solfångarens rekommenderade flödesområde vid rumstemperatur. Tryckfallet bestäms vanligtvis med vatten.

 

Materialprovning

Plastmaterial i absorbatorer, täckskivor och lådor utsätts för accelererade åldringstest och deras relevanta egenskaper får därefter inte ha påverkats i nämnvärd utsträckning. Detsamma gäller ytbeläggningar för metalliska material i absorbatorer. Nominell exponeringstid i klimatskåp är 3000 timmar.

 

Exponeringstest

Testet är avsett att fungera som ett accelererat åldringstest för solfångaren som komplett produkt. Under exponeringen kommer solfångaren att vara utan aktiv kylning och därmed i stort sett följa omgivande luftens temperatur nattetid. Dagtid blir stagnations (stillestånds) temperaturen betydligt högre och kan beroende på solinstrålning, omgivningstemperatur och solfångartyp komma att hamna på uppemot 150-300 °C. Efter exponeringstestet provtrycks solfångaren än en gång (se stagnationsprov).

Upp

SP Technical Research Institute of Sweden, Box 857, SE-501 15 Borås Phone +46 10-516 50 00, E-mail info@sp.se