﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><rss xmlns:a10="http://www.w3.org/2005/Atom" version="2.0"><channel><title>News and pressreleases</title><description /><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=228</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20111207.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20111207</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;– Resultatet är att energiutbytet för samtliga solfångare testade i Europa från och med 2012 redovisas på ett enhetligt sätt. Modellen kan karaktärisera så gott som alla på marknaden förekommande solfångartyper, säger Peter Kovacs, solenergiexpert på SP. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Skapar ordning på marknaden&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;I Europa finns idag många olika stödsystem för att främja solfångare. De är utformade på olika sätt, men kräver ofta någon sorts beräkning av energiutbyte för utbetalning av investeringsbidraget. För dessa beräkningar används en rad olika beräkningsverktyg som alla har sitt eget sätt att räkna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Eftersom solfångarmarknaden idag blir allt mer internationell skapar det förvirring för konsumenterna då en och samma solfångare kan få olika resultat beroende på vilken beräkningsmetod som använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fungerar för alla solfångartyper&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Utvecklingsarbetet har skett i nära samverkan med en rad europeiska institut.  Nätverket för Solar Keymark, den europeiska kvalitetsmärkningen för solfångare, har godkänt verktyget och inkluderar beräkningsresultaten i datablad för Solar Keymark-certifierade solfångare. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPs beräkningsverktyg har också inkluderats i ett förslag till ny ISO-standard för solfångare som är ute på omröstning under 2012. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Det kommer därmed på sikt att bidra till effektivare global handel med solfångare och ökad användning av solenergi i världen, säger Peter Kovacs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;För mer information, &lt;/strong&gt;kontakta Peter Kovacs, tel 010-516 56 62, 070-652 48 02, &lt;a href="mailto:peter.kovacs@sp.se"&gt;peter.kovacs@sp.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; SP har utvecklat ett lättanvänt verktyg för energiutbytesberäkningar. Det ingår nu i Solar Keymark, en europeisk kvalitetsmärkning för solfångare. Verktyget har utvecklats inom EU-projektet Quality Assurance in Solar Thermal Heating and Cooling Technologies (QAIST).
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20111207.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Dokumentlista:&lt;/b&gt; &lt;div&gt;SP-program för energiutbytesberäkningar för solfångare&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Manual till SP-program för energiutbytesberäkningar för solfångare&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; SP har utvecklat ett lättanvänt verktyg för energiutbytesberäkningar. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2011-12-07&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Sökord:&lt;/b&gt; solfångare; energiutbytesberäkningar&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Wed, 07 Dec 2011 08:58:51 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=255</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/120509.aspx</link><author>Jessica Landevid</author><title>120509</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Beskrivning:&lt;/b&gt; SP har på uppdrag av Vinnova tagit fram tre konkreta förslag på hur man kan bygga nya strukturer inom svensk Life Science utifrån AstraZenecas nedlagda verksamhet i Södertälje.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Schemalagt startdatum:&lt;/b&gt; 2012-05-09 09:00&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Jessica Landevid&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; – VINNOVA:s ambition med förstudien var att låta SP tillsammans med övriga relevanta aktörer undersöka vilka framtida möjligheter det finns att utifrån AZ nedläggning bygga nya strukturer som möjliggör att akademisk forskning inom Life Science når kommersiell tillämpning, säger Charlotte Brogren, Generaldirektör VINNOVA. 
&lt;p&gt;Arbetet med förstudien har genomförts av 3 arbetsgrupper med representanter från AstraZeneca, akademi, industri samt sjukvård. Grupperna har tillsats och drivits av SP. De tre föreslagna åtgärderna är följande:&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Scandinavian Institute for Drug Discovery. Institutets huvudsyfte är att utgöra en länk i innovationssystemet kring läkemedelsutveckling genom att erbjuda kompetens och lyfta idéer till marknadsanpassade läkemedelsprototyper.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Institutet för Hållbar Processutveckling och Katalys. Institutet kommer att ge forskare inom akademi och industri tillgång till teknik, utrustning och kunskap för att vidareutveckla idéer till produkter för kommersiell användning. Fokus ligger på utveckling av produktionsprocesser som är ekonomiskt och ekologiskt hållbara.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Klinisk uppkoppling – sjukvården som en framtida innovationsplattform i Sverige. Bland de åtgärder för hur innovation inom sjukvården kan förenklas föreslås upprättandet av ett innovationsavtal som säkerställer att tid och resurser för innovationsarbete frigörs i sjukvården samt väldefinierade innovationsplattformar som skapar kontaktytor för samarbetsprojekt mellan industri och akademi.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;De tre initiativen kompletterar varandra väl genom att individuellt stödja innovationsarbetet inom olika sektorer och tillsammans skapar de stora synergieffekter och levererar värdefulla tjänster och lösningar till hela värdekedjan inom Life Science. Instituten förväntas finansieras genom en kombination av publika innovationsanslag samt privata medel från kontraktsforskning medan en samfinansiering mellan stat och landsting föreslås för sjukvårdens engagemang.&lt;br&gt;&lt;br&gt;– Vi på SP är intresserade av att driva institutet för processutveckling och katalys eftersom det kompletterar vår nuvarande verksamhet och erbjuder tjänster som våra befintliga kunder efterfrågar, säger Krim Talia, Affärsområdeschef för Life Science, SP, som har drivit arbetet med förstudien. Verksamheten i Södertälje har redan börjat läggas ner och för att attrahera nyckelkompetens till institutet är det viktigt att finansieringen säkras omgående. Vi hoppas på att regeringen ger utrymme för institutet i sin forsknings- och innovationsproposition senare i höst. Dessutom arbetar vi på att säkerställa bryggfinansiering som täcker perioden mellan nedläggningen och till dess att eventuella medel från propositionen tar vid, fortsätter han.&lt;br&gt;Implementeringen av resultaten från förstudien resulterar i en ökad avkastning på de stora investeringarna som görs inom grundforskning, vilket möjliggör för Sverige att bibehålla en världsledande ställning inom Life Science.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ta del av hela förstudien &lt;a href="http://ge.tt/6TbilLH" target="_blank"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mer information, kontakta Krim Talia, Affärsområdeschef för Life Science, SP&lt;br&gt;Tel. 0709 -732 665, e-post &lt;a href="mailto:krim.talia@sp.se "&gt;krim.talia@sp.se &lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitutet har på uppdrag av VINNOVA utfört en förstudie med syfte att ta fram konkreta förslag på hur utvecklingen av en nationell innovationsinfrastruktur för svensk Life Science industri ska se ut samt hur denna kan byggas utifrån AstraZenecas nedlagda verksamhet i Södertälje. Förstudien presenterar tre konkreta förslag: två forskningsinstitut samt åtgärder för hur innovation inom sjukvården kan förenklas, vilka alla ämnar till att bevara och främja Sveriges starka konkurrensposition inom Life Science.
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/SaskasvenskLifeSicenforblivarldsledande.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; SP har på uppdrag av Vinnova tagit fram tre konkreta förslag på hur man kan bygga nya strukturer inom svensk Life Science utifrån AstraZenecas nedlagda verksamhet i Södertälje.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-05-09&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Tue, 08 May 2012 19:44:34 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=252</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/120503.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>120503</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Konferensen samlar forskare och intressenter med gemensamt intresse för tid, hur klockor kan byggas noggrannare, mindre eller billigare och hur nya bättre klockor ska konstrueras för att kunna skjutas upp i satelliter. &lt;br&gt;– Med svårflyttade klockor måste jämförelser göras på distans, och även detta väcker en hel del engagemang, säger Per Olof Hedekvist på SP. &lt;br&gt;Konferensen hölls i Chalmers Kårhus i samarbete med institutionen för Rymd och Geovetenskap på Chalmers. Med en första dag av mer grundläggande lektioner, tutorials, och tre dagar av presentationer av forskning och resultat av högsta vetenskapliga kvalitet summerades konferensen till en succé med 315 deltagare, 215 presentationer av forskningsresultat, och 90 deltagare i tutorials. Alla dessa antal överskrider tidigare konferenser förutom då den samlokaliserats med andra möten. En konferensmiddag på i Göteborgs hamn med underhållning av Chalmers Alliansorkester uppskattades särskilt. I anslutning till konferensen gavs även möjlighet för företag från branschen att ställa ut. 16 företag tog denna möjlighet att hyra varsin monter och visa upp sin verksamhet. &lt;br&gt;– Det internationella inslaget var starkt, då cirka tio procent av deltagarna och endast en av utställarna var från Sverige, säger Per Olof Hedekvist.&lt;br&gt;Konferensveckan avslutades med studiebesök, då man fick välja mellan SP i Borås eller Onsala Rymdobservatorium. Anmälningarna till dessa besök översteg alla förväntningar, och drygt 60 personer reste till vardera destinationen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontakt&lt;/strong&gt;: &lt;a href="mailto:per.olof.hedekvist@sp.se"&gt;per.olof.hedekvist@sp.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; SP Mätteknik stod i år som värd för den internationella konferensen EFTF, European Frequency and Time Forum, vilken arrangerades för 26e gången. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/120503.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-05-03&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Thu, 03 May 2012 09:15:55 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=251</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120427.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120427</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Modeindustrin har stor global betydelse. Samtidigt finns många utmaningar att tackla: &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Bomullsodling kräver mycket vatten och kemikalier&lt;br&gt;• Nya, mindre miljöpåfrestande textiler måste utvecklas&lt;br&gt;• Återvinning och återanvändning av kläder måste öka&lt;br&gt;• På många håll i världen råder svåra arbetsmiljöförhållanden i klädproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur är läget i dag? Vilka trender och möjligheter finns? Vad gör företag och forskare för att skapa ett hållbarare mode? Det är frågor som behandlas på ett seminarium i Köpenhamn 2 maj. Bland talarna finns Catarina Midby, H&amp;amp;M, Greg Peters, Chalmers, och Vigga Svensson från danska barnklädesföretaget Katvig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vi välkomnar journalister till seminariet&lt;/strong&gt;. Kontakta SPs pressansvarige &lt;a href="mailto:staffan.ljung@sp.se"&gt;staffan.ljung@sp.se&lt;/a&gt;, tel 070-672 89 70 för anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats: Copenhagen Business School, Råvarebygningen, Porcelaenshaven 22, Room RS.20, Frederiksberg, Danmark&lt;br&gt;Tid: 2 maj, kl 09.00-16.30&lt;br&gt;Vägvisning finns på: &lt;a href="http://www.cbs.dk/Om-CBS-Campus/Find-CBS"&gt;http://www.cbs.dk/Om-CBS-Campus/Find-CBS&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Bakgrund&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;I ett brett upplagt forskningsprogram tar forskare och företag ett gemensamt helhetsgrepp för att skapa en mer hållbar klädindustri. Mistra satsar 40 Mkr under fyra år på Future Fashion-programmet som leds av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.&lt;br&gt;Läs mer på: &lt;a href="http://www.mistrafuturefashion.com/en/media/news/Sidor/meetingcopenhagen.aspx"&gt;www.mistrafuturefashion.com/en/media/news/Sidor/meetingcopenhagen.aspx&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Inbjudan till seminarium i Köpenhamn 2 maj:
Har modet en framtid? 
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120427.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Media är välkomna till ett semimarium i Köpenhamn 2 maj på temat mode, miljö och återvinning.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-04-27&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Fri, 27 Apr 2012 12:21:08 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=250</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120419.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120419</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Den 23 till 27 april 2012 arrangerar SP Mätteknik tillsammans med Chalmers EUROPEAN FREQUENCY AND TIME FORUM 2012. EFTF är en internationell konferens som täcker det senaste inom forskningen på tid och frekvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer på &lt;a href="http://www.eftf2012.org/"&gt;http://www.eftf2012.org/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontakt&lt;/strong&gt;: &lt;a href="mailto:jan.johansson@sp.se"&gt;jan.johansson@sp.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120419.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Det senaste inom forskning på tid och frekvens tas upp på konferensen EFTF i Göteborg 23-27 april.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-04-19&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Thu, 19 Apr 2012 13:05:21 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=249</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120405.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120405</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Den 17 april hålls ett halvdagsseminarium i Göteborg. Förutom direktinformation och guidning om olika typer av internationell finansiering, ges också möjlighet att möta finansieringsrådgivare från Göteborgs universitet, Chalmers och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På seminariet ges information om EU:s sjunde ramprogram (FP7), Marie Curie Actions, ERC (European Research Council), och SME-programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Läs mer här:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://dinsida.gu.se/Aktuellt/Nyheter/Nyheter+Detalj/-lar-dig-mer-om-att-soka-forskningsmedel-fran-eu.cid1073647"&gt;http://dinsida.gu.se/Aktuellt/Nyheter/Nyheter+Detalj/-lar-dig-mer-om-att-soka-forskningsmedel-fran-eu.cid1073647&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120405.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; 17 april hålls ett halvdagsseminarium för dig som är intresserad av att söka forskningsfinansiering från EU. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-04-05&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Thu, 05 Apr 2012 07:01:50 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=248</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120403.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120403</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Nu är SPs årsredovisning för 2011 klar. Klicka på länken nedan, så kommer du direkt till en digital variant av redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.mypaper.se/show/sp/show.asp?pid=345355855966694"&gt;http://www.mypaper.se/show/sp/show.asp?pid=345355855966694&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120403.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-04-03&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Tue, 03 Apr 2012 11:44:11 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=247</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120329.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120329</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;SP steg hela sju placeringar och blev därför, som ett av fyra företag, nominerat till Universum Awards 2012. Ikea knep förstaplatsen. &lt;br&gt;Företagsbarometern är en årligen återkommande undersökning som ger en bild av hur landets studenter ser på potentiella arbetsgivare och sin egen framtid. Undersökningen ger också viktiga indikationer om trender och utmaningar på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Yvonne Kristiansson, biträdande HR-chef, är väldigt glad över nomineringen.&lt;br&gt;– Jag ser det som ett kvitto på att vi har lyckats bra med vårt employer branding-arbete, säger hon.&lt;br&gt;Den 13 mars delades priserna ut på Universum Awards 2012 som hölls på Berns i Stockholm.&lt;br&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fotnot:&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Employer branding handlar om en arbetsgivares varumärke gentemot potentiella, nuvarande och tidigare anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakt: &lt;a href="mailto:yvonne.kristiansson@sp.se"&gt;yvonne.kristiansson@sp.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; I årets Företagsbarometer, där studenter rankar potentiella arbetsgivare, tog SP ett rejält kliv uppåt på listan. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120329.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; I årets Företagsbarometer, där studenter rankar potentiella arbetsgivare, tog SP ett rejält kliv uppåt på listan. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-03-29&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Thu, 29 Mar 2012 12:18:54 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=246</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120323.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120323</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; I vår monter på mässan Energiutblick hade vi en tävling där priset var en storförpackning med LED-lampor. Vinnaren i tävlingen blev Johan Björling på Egain Sweden AB. Vi ber att få gratulera Johan och hoppas att alla LED-lamporna ska lysa upp hans tillvaro under en lång tid framöver.&lt;br&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120323.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-03-23&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Fri, 23 Mar 2012 07:44:03 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=245</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120321.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120321</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Vi kommer sedan ha sommartid ända fram till söndagen den 28 oktober då vi flyttar tillbaka klockorna igen en timma vilket betyder att vi går tillbaka till normaltid. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer på: &lt;a href="/sv/index/information/summertime/Sidor/default.aspx"&gt;http://www.sp.se/sv/index/information/summertime/Sidor/default.aspx&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Frågor kan ställas till Kenneth Jaldehag&lt;/strong&gt;, tel 010-516 54 08, e-post: &lt;a href="mailto:kenneth.jaldehag@sp.se"&gt;kenneth.jaldehag@sp.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Nu på söndag den 25 mars eller natten till söndag kl 02.00 är klockan 03.00 sommartid (detta betyder att vi flyttar fram klockan en timma).  &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120321.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-03-21&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Wed, 21 Mar 2012 08:15:51 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=244</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120319.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120319</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Vad innebär det egentligen att en produkt är P-märkt? Vilka provningar har produkten genomgått? Det är några av frågorna som får svar i en helt ny kortfilm som är publicerad på Youtube. Klicka på länken nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a id="ctl00_m_g_a98c7ed8_aeff_436b_8ae9_305c5743b358_ctl00_HyperLink" href="http://www.youtube.com/watch?v=jECocDL8VkY&amp;amp;list=UUMV_gRQRFYzsZaGs2uXHWRA&amp;amp;index=1&amp;amp;feature=plcp" target="_blank"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=jECocDL8VkY&amp;amp;list=UUMV_gRQRFYzsZaGs2uXHWRA&amp;amp;index=1&amp;amp;feature=plcp&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Nu finns en kort, informativ film om SPs P-märke att beskåda.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120319.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Nu finns en kort, informativ film om SPs P-märke att beskåda.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-03-19&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Mon, 19 Mar 2012 13:35:08 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=243</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120314.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120314</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Systemet heter Knauf Danogips, Aquapanel ventilerat med puts. Det består av puts på cementbaserad skiva monterad utanför en ventilerad luftspalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P-märket är SP-koncernens eget kvalitetsmärke som återfinns på en rad produkter. Märkningen innebär i detta fall att systemet är typprovat och att montaget ska ske av certifierad entreprenör som stickprovskontrolleras av SP. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– P-märkningen bidrar till ökad fokus på kvaliteten i bland annat tekniska systemlösningar och arbetsutförande för att säkerställa förväntad funktion och förebygga problem och reklamationer, säger Lars Olsson som har ansvarat för den tekniska utvärderingen av Knaufs system på SP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu finns det två stycken P-märkta putsfasadsystem på marknaden. Skanska Sverige AB har ett sedan 2011. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;För mer information&lt;/strong&gt;, kontakta &lt;a href="mailto:lars.olsson@sp.se"&gt;lars.olsson@sp.se&lt;/a&gt;, tel 010-516 50 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer om P-märkning på: &lt;a href="/sv/index/services/p_mark/Sidor/default.aspx"&gt;www.sp.se/sv/index/services/p_mark/Sidor/default.aspx&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och &lt;a href="/sv/index/services/PFasader/Sidor/default.aspx"&gt;http://www.sp.se/sv/index/services/PFasader/Sidor/default.aspx&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även en film som berättar mer om P-märket, se:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a id="ctl00_m_g_a98c7ed8_aeff_436b_8ae9_305c5743b358_ctl00_HyperLink" href="http://www.youtube.com/watch?v=jECocDL8VkY&amp;amp;list=UUMV_gRQRFYzsZaGs2uXHWRA&amp;amp;index=1&amp;amp;feature=plcp" target="_blank"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=jECocDL8VkY&amp;amp;list=UUMV_gRQRFYzsZaGs2uXHWRA&amp;amp;index=1&amp;amp;feature=plcp&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Nu har ett putsfasadsystem från Knauf Danogips GmbH blivit P-märkt. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120314.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Nu har ett putsfasadsystem från Knauf Danogips GmbH blivit P-märkt. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-03-14&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Wed, 14 Mar 2012 15:19:47 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=242</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/spelmiapolymer.aspx</link><author>Elisabeth Claesson</author><title>spelmiapolymer</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Beskrivning:&lt;/b&gt; SPs experter på plast och gummi finns med på Elmia Polymer som hålls 8-11 maj i Jönköping.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Elisabeth Claesson&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;På mässan deltar SP med en monter där det finns representanter från enheterna Kemi och Material samt Bygg och Mekanik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;– Vi vill berätta om vad vi kan göra för plast- och gummiföretagen, säger Jenny Johansson på SPs enhet för Kemi och Material. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gå in på länken och ladda ner fribiljett:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.elmia.se/sv/polymer/For-besokare/Forregistrering/?code=F330682"&gt;http://www.elmia.se/sv/polymer/For-besokare/Forregistrering/?code=F330682&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer information om mässan finns här:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:'tahoma','sans-serif';color:#454545;font-size:9.5pt"&gt;&lt;a href="http://www.elmia.se/sv/polymer/"&gt;http://www.elmia.se/sv/polymer/&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:'tahoma','sans-serif';color:#454545;font-size:9.5pt"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:'tahoma','sans-serif';color:#454545;font-size:9.5pt"&gt;Välkomna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:'tahoma','sans-serif';color:#454545;font-size:9.5pt"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:'tahoma','sans-serif';color:#454545;font-size:9.5pt"&gt;Kontakt: Jenny Johansson, 010-516 53 60 &lt;a href="mailto:jenny.johansson@sp.se"&gt;jenny.johansson@sp.se&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Nyckelord med val:&lt;/b&gt; gummi;mässa;Plast;polymer;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; SPs experter på plast och gummi finns med på Elmia Polymer som hålls 8-11 maj i Jönköping. 
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/spelmiapolymer.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Bild:&lt;/b&gt; &lt;img alt="" border="0" src="/sv/press/news/PublishingImages/Elmi.jpg" style="BORDER: 0px solid; "&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; SPs experter på plast och gummi finns med på Elmia Polymer som hålls 8-11 maj i Jönköping. 
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-03-12&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Sökord:&lt;/b&gt; gummi;mässa;Plast;polymer;elmia;jönköping&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Fri, 09 Mar 2012 12:59:05 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=240</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120309.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120309</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Upplyft bild:&lt;/b&gt; &lt;img alt="" border="0" src="http://portal3.sp.se/collections/Bildbank/Delade bilder/ettanmars2012.JPG" style="BORDER: 0px solid; "&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;span style="font-family:'times new roman','serif';font-size:10pt"&gt;
&lt;p&gt;SP-koncernens kundtidning distribueras till cirka 27 000 läsare tre gånger per år. Vill du läsa tidningen digitalt? Klicka på länken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.mypaper.se/show/sp/show.asp?pid=345355846566694"&gt;http://www.mypaper.se/show/sp/show.asp?pid=345355846566694&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningen finns också i engelsk version:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.mypaper.se/show/sp/show.asp?pid=345355846666694"&gt;http://www.mypaper.se/show/sp/show.asp?pid=345355846666694&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Nu är nr 1/2012 av vår kundtidning, teknik;forskning ute.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120309.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Svenskutvecklad airbaghjälm skyddar knoppen. Livsbutiker och sågar kan spara energi. En del av innehållet i t;f nr 1/2012. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-03-09&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Fri, 09 Mar 2012 12:20:15 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=238</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120228.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120228</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Petri Kärhä från MIKES i Finland berättade om mätteknik för att uppskatta livslängden hos komponenterna och Anders Larsson från Luleå Tekniska Högskola visade resultat över hur de nya belysningsprodukterna stör elnätet. Vidare var Johan Felix från Chalmers Industriteknik med och presenterade utvecklingen av en armatur skapad som återvinning av kasserade LCD-skärmar. &lt;br&gt;– Vi presenterade de första resultaten av åldringsegenskaperna hos 40W ersättningslampor, säger Per-Olof Hedekvist på SP. &lt;br&gt;Rubriken för mötet hade satts till LED-besvär. Förutom att vara ett exempel på Göteborgshumor så betonade det kluvenheten i att anamma de nya ljuskällorna, speciellt då den positiva utvecklingen av marknaden överskuggas av bristfälliga produkter och regelbundna försäljningsförbud från elsäkerhetsverket.&lt;br&gt;Efter lunch tillbringades mycket tid till gruppdiskussioner, och även om temat var framtidens önskebelysning var det flera grupper som gled över på andra ämnen. &lt;br&gt;– Gemensamt för alla grupper var fokus på LED som belysning och hur branschen har behov av ytterligare kunskapsuppbyggnad, säger Per-Olof Hedekvist. &lt;br&gt;Temadagen hölls på det nyöppnade Clarion Hotel Post i Göteborg. Efter avslutad workshop kunde de intresserade följa med på en rundtur i hotellet. Hotellets fastighetschef tog med den intresserade skaran till festlokaler, allmänna utrymmen och sviter och kunde visa på hur olika ljuskällor och armaturer kombinerats och hur belysningen kunde styras genom ett grafiskt gränssnitt på pekskärmar vid ingången till varje rum. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mer information, kontakta &lt;a href="mailto:per-olof.hedekvist@sp.se"&gt;per-olof.hedekvist@sp.se&lt;/a&gt;, tel 010-516 57 42&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; För tredje året i rad arrangerade SP en temadag om utvecklingen av LED för belysning. Den 14 februari lyssnade närmare 50 deltagare bland annat till föredrag om Energimyndighetens tankar om stöd till framtidens belysning. 
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120228.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Närmare 50 deltagare besökte SPs temadag om utvecklingen av LED för belysning.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-02-28&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Tue, 28 Feb 2012 14:46:48 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=237</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120222.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120222</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Energimyndigheten och företag i sågverksbranschen satsar nu nära 27 miljoner kronor på ett flerårigt projekt som döpts till EESI, EnergiEffektisering i SågverksIndustrin. Energimyndigheten bidrar med en tredjedel av finansieringen. Det handlar om att visa att energianvändningen i sågverksindustrin kan minska med minst 20 procent per producerad m3 till år 2020. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Vi har sett att bland små och medelstora företag är sågverken den största energianvändande branschen. Ett brett program för energieffektivisering där resultaten sprids till andra är därför en viktig satsning för Sverige, säger Tomas Björkman på Energimyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Går in i fas 2&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Projektet startade redan 2010. Nu går det in i en andra fas där deltagarna bland annat ska demonstrera tillgänglig energieffektiv teknik, som idag inte är allmänt använd inom sågverksindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Vi planerar också att demonstrera några nydanande energieffektiva systemlösningar, säger Roger Nordman, energiforskare på SP. Han har varit med från projektets start och har detaljstuderat flera sågverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;80 procent går till torkningen&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Roger Nordman pekar på en rad konkreta åtgärder som kan göra landets sågverk rejält mycket energisnålare. Fläktstyrning i torkhus, kompressordriven värmepump för återvinning av torkluftenergi, förbättrad isolering av torkkammare, barkpress för avvattning av bränslebark, direkt flödesreglering av värmetillförsel, ångfarstu för kanaltorkar. &lt;br&gt;– Virkestorkningen är den process som idag använder mest energi i sågverken. Runt 80 procent av den totala energianvändningen går åt till detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Dessa sågverk har hittills anmält intresse att delta i EESI-projektet:&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Bergs Timber, Blyberg Sveg Timber, Siljan Timber, Bergkvist-Insjön, SCA Timber, Norra Skogsägarna, Setra, Karl Hedin Karbenning, Derome, Norrskog Wood Products.&lt;br&gt;Dessutom medverkar ett flertal leverantörer av sågverksutrustning inklusive energisystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;Andra intressenter är välkomna att delta i projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;För ytterligare information,&lt;/strong&gt; kontakta:&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:tomas.bjorkman@energimyndigheten.se"&gt;tomas.bjorkman@energimyndigheten.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tel 016-544 2000&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="mailto:roger.nordman@sp.se"&gt;roger.nordman@sp.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tel 010-516 55 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektets hemsida: &lt;a href="/sv/index/research/effenergi/ongoing/eneff_eesi/Sidor/default.aspx"&gt;http://www.sp.se/sv/index/research/effenergi/ongoing/eneff_eesi/Sidor/default.aspx&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Landets sågverk kan minska sin energianvändning med uppemot 20 procent genom att införa ny teknik. En storsatsning från Energimyndigheten och en rad företag ska underlätta. SP deltar i arbetet. 
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120222.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Landets sågverk kan minska sin energianvändning med uppemot 20 procent genom att införa ny teknik. En storsatsning från Energimyndigheten och en rad företag ska underlätta. SP deltar i arbetet. 
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-02-22&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Sökord:&lt;/b&gt; energianvändning; sågverk&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Wed, 22 Feb 2012 08:12:18 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=236</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120203.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120203</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Metrologi inom industri, SI, respektive Open Excellence &lt;a href="http://www.emrponline.eu/call2012/"&gt;http://www.emrponline.eu/call2012/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ämnesanrop – Öppet den 2 februari 2012 - 18 mars 2012&lt;br&gt;EURAMET e.V. – föreningen av de nationella metrologiinstituten i Europa – bjuder nu intresserade parter att inlämna idéer i form av potentiella forskningsteman som syfte till att avancera mätvetenskap och -teknik inom följande områden:&lt;br&gt;     Metrologi för industri&lt;br&gt;     SI &lt;br&gt;     Öppna Excellence&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;Etapp 1, som är öppet, ger möjlighet för samtliga intressenter att påverka FoU-projekt som genomförs inom det europeiska metrologiforskningsprogrammet (EMRP), genom att nu identifiera utmaningar och möjligheter för potentiella forskningsteman (PRT) inom dessa tre områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De högst prioriterade bland de forskningsteman mottagna under etapp 1 kommer att ligga till grund för utlysningstexten för etapp 2 av årets EMRP-projektanrop:&lt;br&gt;- Projektanrop – Öppet den 18 juni 2012 - 01 oktober 2012&lt;br&gt; &lt;br&gt;För mer information klicka på respektive länk nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Scope for Industry&lt;/strong&gt;  &lt;a href="http://www.emrponline.eu/call2012/docs/scope 2012 ind.pdf"&gt;http://www.emrponline.eu/call2012/docs/scope%202012%20ind.pdf&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;SI Broader Scope &lt;/strong&gt;&lt;a href="http://www.emrponline.eu/call2012/docs/scope 2012 ind.pdf"&gt;http://www.emrponline.eu/call2012/docs/scope%202012%20ind.pdf&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Scope for Open Excellence&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://www.emrponline.eu/call2012/docs/scope 2012 OE.pdf"&gt;http://www.emrponline.eu/call2012/docs/scope%202012%20OE.pdf&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Anmäl intresse till:&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;&lt;a href="mailto:leslie.pendrill@sp.se"&gt;leslie.pendrill@sp.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; EURAMET söker idéer för potentiella forskningsteman som ska avancera mätvetenskap- och teknik.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120203.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; EURAMET söker idéer för potentiella forskningsteman som ska avancera mätvetenskap- och teknik.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-02-03&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Fri, 03 Feb 2012 12:32:02 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=235</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120125.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120125</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Testflottan bestod av ett ledarfordon åtföljt av tre bilar som kördes helt automatiskt i hastigheter på upp till 90 kilometer per timme med högst sex meters avstånd mellan de olika fordonen i tåget. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Vårt mål är att hela fordonståget ska vara klart under hösten 2012. Då kommer vi att ha fyra fordon efter ett ledfordon som kör i 90 kilometer i timmen, säger Erik Coelingh, teknisk projektledare vid Volvo Personvagnar. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARTRE-projektet genomförs av sju europeiska partner och det är det enda i sitt slag som fokuserar på att utveckla teknik som kan utnyttjas på traditionella motorvägar där fordonstågen opererar i en miljö där det också finns andra medtrafikanter. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– En utmaning har varit att utveckla tillförlitlig kommunikation mellan fordonen i tåget. Fordon till fordon-kommunikation är avgörande för att garantera säkerheten vid höga hastigheter och korta avstånd mellan fordonen, säger Carl Bergenhem, forskare vid SP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kontakt: &lt;/strong&gt;&lt;a href="mailto:carl.bergenhem@sp.se"&gt;carl.bergenhem@sp.se&lt;/a&gt; tel 010-516 55 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer på &lt;a href="http://www.media.volvocars.com/se/"&gt;www.media.volvocars.com/se/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; De första proven med fordonståg har framgångsrikt genomförts inom ramen för Sartre-projektet (SARTRE, Safe Road Trains for the Environment) där Volvo Personvagnar deltar som den enda biltillverkaren. 
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120125.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Ett ledarfordon som följs av tre bilar som körs helt automatiskt. Det är senaste utvecklingen i SARTRE-projektet.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-01-24&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Tue, 24 Jan 2012 12:01:40 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=234</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120124.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120124</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Upplyft bild:&lt;/b&gt; &lt;img alt="" border="0" src="/sv/press/news/PublishingImages/HPCnr42011_puff.JPG" style="BORDER: 0px solid; "&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Värmepumpar är en nyckelteknik för att minska utsläppen av växthusgaser. Men de flesta värmepumpar använder s k HFC eller  HCFC som köldmedium, vilka alla bidrar till växthuseffekten, från låg påverkan till mycket hög. Utmaningen är att minska denna påverkan för värmepumpen som helhet, både direkta och indirekta emissioner (från elproduktion etc). Det är också tydligt att det inte finns någon “one-size-fits-all”-lösning, köldmediet måste väljas utifrån tillämpning. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmepumpars köldmedia är ämnet för  nummer 4/2011 av IEA Heat Pump Centre Newsletter. EU:s F-gas-direktiv beskrivs, liksom den nyligen publicerade rapporten från FN:s miljöprogram om ersättning av HCFC-media. Ur teknik- och forskningssynpunkt presenteras låg-GWP media: kolväten och HFO (hydrofluoroolefins).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare presenteras mottagarna av Heat Pump Programme’s Rittinger Award 2011. Dessutom  beskrivs värmepumpsmarknaden i Kina. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IEA Heat Pump Centre Newsletter utkommer fyra gånger per år. Den ges ut av IEA Heat Pump Centre (HPC), som är ett internationellt informationscentrum för värmepumpande tekniker, tillämpningar och marknader. Besök vår hemsida, &lt;a href="http://www.heatpumpcentre.org/"&gt;www.heatpumpcentre.org&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IEA Heat Pump Centre Newsletter kan laddas ner via denna länk:&lt;br&gt;&lt;a href="http://www.heatpumpcentre.org/en/newsletter/Sidor/default.aspx"&gt;http://www.heatpumpcentre.org/en/newsletter/Sidor/default.aspx&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Köldmedia för värmepumpar för en hållbar framtid –
nyheter och synvinklar i senaste numret av Heat Pump Centre Newsletter.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120124.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Bild:&lt;/b&gt; &lt;img alt="" border="0" src="/sv/press/news/PublishingImages/huvudbild.JPG" style="BORDER: 0px solid; "&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Mycket matnyttigt om köldmedia för värmepumpar i senaste numret av Heat Pump Centre Newsletter.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-01-23&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Mon, 23 Jan 2012 14:40:27 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=233</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120123.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120123</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;– Vi är mycket glada att SP har valt Karlstad med närheten till Karlstads universitet och CTF, Centrum för Tjänsteforskning, för sin etablering. SP och Tjänsteinstitutet är en viktig aktör i Sverige. Vi ser det som mycket positivt för såväl tjänsteforskningen som regionen och det behov av ökad kunskap om värdeskapande genom tjänster som finns nationellt, säger Bo Edvardsson, vicerektor vid Karlstads universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Allt viktigare för näringslivet&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Bakgrunden till satsningen är den stora betydelse som tjänsteproduktion och adderade tjänster till produkter spelar i Sverige. Tjänsteföretag har en viktig roll i svenskt näringsliv och tjänster för industrin blir allt mer betydelsefulla för internationell konkurrenskraft. Även offentlig sektor har ett omfattande behov av tjänsteutveckling. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Det är jätteroligt att SP valt Karlstad som etableringsstad för det nya tjänsteinstitutet. Det kommer att skapa en mötesplats där näringsliv och organisationer kan använda forskning som ett verktyg för att utveckla sin verksamhet och förhoppningsvis skapa fler arbetstillfällen i Karlstad och Värmland, säger Per-Samuel Nisser, kommunstyrelseordförande i Karlstads kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Det här är mycket positivt för Värmland. Det finns ett starkt intresse från många företag i regionen att utveckla tjänster och Forskningsinstitutet kommer att spela en viktig roll i det arbetet. Därför är vi väldigt glada över att institutet etablerar sig här, säger Tomas Riste och Catarina Segersten Larsson, regionråd vid Region Värmland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten för SPs verksamhetsområde tjänster ska vara i kunskapsfälten tjänsteutveckling, tjänstemarknadsföring, tjänsteorganisation, affärsmodeller, tjänsteinnovation och med stark koppling till tjänstedesign.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; – Tjänsteforskning erbjuder en spännande möjlighet för SP att utvecklas. Vi är jätteglada att starta verksamheten i Karlstad och bli en del av den breda satsning kring utveckling av tjänster som finns där, säger Maria Khorsand, VD på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pressen är välkommen till invigningen den 24:e januari.&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Carlstad Congress Culture Centre: lokal Sarah Leander&lt;br&gt;Program:&lt;br&gt;13.00  Maria Khorsand, VD SP&lt;br&gt;13.20  Tomas Riste, regionråd, Region Värmland&lt;br&gt;13.25  Per-Samuel Nisser, Karlstads kommun &lt;br&gt;13.30  Bo Edvardsson, vicerektor Karlstads universitet &lt;br&gt;13.45  Patrik Larsson, föreståndare CTF&lt;br&gt;13.50  Thomas Sigfridsson, Effect Management samt styrelseordförande CTF&lt;br&gt;14.00  Sara Modig, Näringsdepartementet&lt;br&gt;14.20  Summering: Jessica Algehed, enhetschef SP &amp;amp; Jonas Matthing, projektledare SP&lt;br&gt;14.30  Pressträff/fika, mingel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;För mer information,&lt;/strong&gt; kontakta Jonas Matthing, SP, &lt;a href="mailto:jonas.matthing@sp.se"&gt;jonas.matthing@sp.se&lt;/a&gt;, tel 010-516 58 91 eller Bo Edvardsson, vicerektor vid Karlstads universitet, tel 054 – 700 15 57 eller 070-633 44 78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Nu startar SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut en ny verksamhet med inriktning mot tjänsteforskning och tjänsteinnovation. Kontor ska etableras på universitetsområdet i Karlstad. Satsningen backas upp av Region Värmland, Karlstads kommun och Karlstads universitet.
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120123.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; SP startar en ny verksamhet med inriktning mot tjänsteforskning och tjänsteinnovation. Kontor ska etableras på universitetsområdet i Karlstad. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-01-23&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Mon, 23 Jan 2012 08:32:13 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=232</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120118.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120118</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Dörrar och lock som håller kylan på plats. Värmeåtervinning. Bättre underhåll och rengöring av kylmaskiner och fläktar. Effektivare belysning. Det är några konkreta åtgärder som kan göra landets butiker rejält mycket energisnålare. &lt;br&gt;Energimyndigheten och företag i livsmedelsbranschen satsar nu 21 Mkr på ett flerårigt projekt som döpts till BeLivs, Beställargrupp för Livsmedelslokaler. Det handlar om att se över butikernas totala energianvändning, vilket innefattar allt från kyla och värme till ventilation och belysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Minska med 30 procent&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Livsmedelsbutikerna står för cirka tre till fem procent av Sveriges totala elanvändning. Enligt Niklas Jakobsson på Energimyndigheten finns goda möjligheter att minska elanvändningen i livsmedelsbutiker upp till hela 30 procent.&lt;br&gt;– Vi ska med ökade kunskaper utveckla och demonstrera bästa tillgängliga teknik för livsmedelsbranschen, säger han. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Visa på lönsamhet&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Ulla Lindberg är energiforskare på SP och arbetar med BeLivs-projektet. Tekniktävlingar, praktiska demonstrationer och nätverksträffar hör till det som ingår. Att öka beställarkompetensen, förmedla kunskap och visa att det är lönsamt att energieffektivisera är andra uppgifter.&lt;br&gt;– Det handlar om att öka fokus på energi- och klimatfrågor inom livsmedelsbranschen. Vi vet också att det kommer tuffare krav på energikrävande installationer från myndigheterna framöver. Därför är det klokt att börja arbetet redan nu, säger Ulla Lindberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Dessa företag deltar i BeLivs beställargrupp:&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Axfood AB, Bergendahls Food AB, City Knalleland, ICA AB, KF Fastigheter, Max Hamburgerrestaurang och Svenska Statoil AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;För mer information, &lt;/strong&gt;kontakta Niklas Jakobsson, Energimyndigheten, tel 016-54 22 96, &lt;a href="mailto:niklas.jakobsson@energimyndigheten.se"&gt;niklas.jakobsson@energimyndigheten.se&lt;/a&gt; eller Ulla Lindberg, SP, tel 010-516 55 38, &lt;a href="mailto:ulla.lindberg@sp.se"&gt;ulla.lindberg@sp.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Landets butiker kan spara mycket energi och pengar genom att införa ny teknik. En storsatsning från Energimyndigheten och en rad företag ska bana väg. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har beviljats medel för att arbeta med projektet.
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120118.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Landets butiker kan spara mycket energi och pengar genom att införa ny teknik. En storsatsning från Energimyndigheten och en rad företag ska bana väg. SP har beviljats medel för att arbeta med projektet.
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-01-18&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Sökord:&lt;/b&gt; elanvändning; energiforskare&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Wed, 18 Jan 2012 12:47:08 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=112</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/fingerprints.aspx</link><author>Terese Ljungdahl</author><title>fingerprints</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Beskrivning:&lt;/b&gt; Att spåra virke genom den skogsindustriella förädlingskedjan kan ge stora vinster. I sin nyligen framlagda licentiatavhandling beskriver Jens Flodin, forskare på SP Trä, hur man kan ge stockar och plank ett unikt ”fingeravtryck”.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Terese Ljungdahl&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Upplyft bild:&lt;/b&gt; &lt;img alt="" border="0" src="/sv/press/news/PublishingImages/fingeravtryck_puff.jpg" style="BORDER: 0px solid; "&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Tekniken öppnar möjligheter att hålla koll på individuella trästycken mellan olika punkter i förädlingskedjan och idealt hela vägen fram tills de förvandlas till en möbel eller en uteterass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Genom att mer effektivt styra råvaran mot rätt slutprodukt kan man se till att virket används på bästa möjliga sätt. Här finns rejäla pengar att spara för skogsindustrin, säger Jens Flodin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avhandlingen, ”On fingerprint traceability in the forestry supply chain”, finns att ladda ner på Luleå tekniska universitets hemsida. &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Länklista:&lt;/b&gt; &lt;div&gt;Luleå tekniska universitets hemsida&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Att spåra virke genom den skogsindustriella förädlingskedjan kan ge stora vinster. I sin nyligen framlagda licentiatavhandling beskriver Jens Flodin, forskare på SP Trä, hur man kan ge stockar och plank ett unikt ”fingeravtryck” med hjälp av skanningsutrustning som registrerar dess inre och yttre utseende med stor precision.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/fingerprints.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Bild:&lt;/b&gt; &lt;img alt="" border="0" src="/sv/press/news/PublishingImages/fingeravtryck.jpg" style="BORDER: 0px solid; "&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; Att spåra virke genom den skogsindustriella förädlingskedjan kan ge stora vinster. I sin nyligen framlagda licentiatavhandling beskriver Jens Flodin, forskare på SP Trä, hur man kan ge stockar och plank ett unikt ”fingeravtryck”.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2009-04-24&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Sökord:&lt;/b&gt; Trätek; virke; fingeravtryck&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Fri, 24 Apr 2009 07:16:30 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=231</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20120109.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20120109</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Till en början handlar det om att erbjuda marknaden kvalificerade tjänster inom EMC (störningsprovning av elektronik), funktionssäkerhet, miljötålighet, felanalys och tillämpad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kennet Palm, som närmast kommer från MAN Diesel, är utsedd till ansvarig för den planerade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Vi arbetar nu med rekryteringen av personal. På lite sikt räknar vi med att anställa ett tiotal medarbetare, säger Peter Leisner som är chef för SPs elektronikenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;För ytterligare information, &lt;/strong&gt;kontakta Peter Leisner, tel 010-516 54 45, e-post: &lt;a href="mailto:peter.leisner@sp.se"&gt;peter.leisner@sp.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; SP har för avsikt att etablera verksamhet vid den forskningspark som nu byggs upp i Sydhamnen i Köpenhamn. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20120109.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2012-01-09&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Mon, 09 Jan 2012 11:42:53 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=230</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20111222.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20111222</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Optoder är material, ofta av plast, som ändrar färg efter koncentrationen av ett specifikt ämne. Genom en lyckad konstruktion av olja, vatten och nanopartiklar har en optod med extrem känslighet tagits fram. Sensorn gör det tekniskt möjligt att upptäcka sjukdomar på ett tidigt stadium genom att helt enkelt andas på materialet som då ändrar färg om man börjar bli sjuk.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Magsår och sjukdomar i njure och lever ger initialt upphov till mycket låga halter av ammoniak som kan detekteras med enkel kamerautrustning och ett par ljusdioder tillsammans med sensorfilmen, säger Niklas Strömberg, forskare på SP. Tillsammans med Aron Hakonen vid Göteborgs universitet utvecklar han tekniken bakom den optiska näsan. Den väntas dessutom fungera för omkring 45 andra ämnen vilket möjliggör konstruktion av konstgjorda smak- och luktcentra. &lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lukt baseras på ljussignaler &lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Tekniken fungerar i korthet så här: Optiska näsor detekterar ämnen med hjälp av ljussignaler till skillnad från de elektriska signaler som används för att signalera lukt från luktreceptorerna i näsan till hjärnan via nervceller.&lt;br&gt;I likhet med den mänskliga näsan så bygger den optiska näsan på membran-depolarisation, men den orsakar ljusskillnader vid exponering till luktämnet istället för elektriska signaler. Selektivitet för ett visst ämne ordnas av särskilda molekyler som bär ämnet som ska detekteras över membranet som då depolariseras och ändrar färg. &lt;br&gt;– Genom att belysa en sensoryta och samtidigt fotografera av färgen från ytan kan man bestämma koncentrationen av det ämne som påverkar membranpotentialen i sensorn, förklarar Niklas Strömberg och tillägger att tekniken tagit drygt tio år att utveckla och resulterat i två doktorsavhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Mäter extremt låga nivåer&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;Ammoniak var ett av de första ämnena som man försökt mäta med optiska eller elektrokemiska näsor på grund av dess flyktighet och giftighet för människan. Dessa sensorer har alla enbart kunnat mäta i en punkt medan sensortypen som presenteras i Analyst har använts för att avbilda ammoniak-uppbyggnad med hög upplösning (0.1 mm) i muskelvävnad* ned till extremt låga nivåer (1 000 gånger lägre än kommersiellt tillgängliga tekniker). För tillfället är den världens känsligaste sensor för både ammoniak och ammonium (detektionsgräns 2 nM). &lt;br&gt;Artikeln publiceras i nummer 2/2012 i Analyst men finns redan fritt tillgänglig i elektronisk form på Royal Society of Chemistry’s  blogg, se &lt;br&gt;&lt;a href="http://blogs.rsc.org/an/2011/12/15/issue2online/"&gt;http://blogs.rsc.org/an/2011/12/15/issue2online/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://blogs.rsc.org/"&gt;http://blogs.rsc.org/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;* se även “Plasmophore sensitized imaging of ammonia release from biological tissues using optodes.” Anal Chim Acta. 2011 Oct 17;704(1-2):139-45. Epub 2011 Aug 16.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;För mer information&lt;/strong&gt;, kontakta &lt;a href="mailto:niklas.stromberg@sp.se"&gt;niklas.stromberg@sp.se&lt;/a&gt;, tel 010-516 51 68 eller &lt;a href="mailto:aron.hakonen@chem.gu.se"&gt;aron.hakonen@chem.gu.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; Den anrika tidskriften Analyst (etablerad 1878), som ges ut av Royal Society of Chemistry, lanserar i sitt kommande nummer en artikel om en optisk sensorteknik som utvecklats av forskare på SP och Göteborgs universitet. Sensorerna kommer i framtiden användas för att skapa smak- och luktcentrum för diagnostik och miljöövervakning.
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20111222.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; En optisk sensorteknik, en slags konstgjord näsa, utvecklas av forskare på SP och Göteborgs universitet.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2011-12-22&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Sökord:&lt;/b&gt; membran-depolarisation; optisk näsa&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Thu, 22 Dec 2011 12:47:39 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=229</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/Sidor/20111219.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20111219</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;SP har fått tillgång till ett helt våningsplan på Ideon Gateway och arbetar nu för fullt med att bemanna kontoret och rekrytera duktiga medarbetare. Inom några år beräknas SP ha växt till cirka 50 anställda i Lund och 75 i hela Skåne.&lt;br&gt; &lt;br&gt;– Skåne är en expansiv region med många spännande aktörer och infrastrukturella satsningar. Vi arbetar med allt från livsmedel och energi till transport och samhällsbyggande och därför tror jag att vår kompetens kan tillföra mycket, säger Maria Khorsand, VD och koncernchef på SP.&lt;br&gt; &lt;br&gt;SP har sedan tidigare medarbetare lokaliserade i regionen och de flesta kommer att samlas i det nya kontoret på Ideon. Att valet föll på Ideon Gateway beror mycket på närheten till Lunds Tekniska Högskola, ESS samt olika inkubatorer och småföretag. Byggnadens miljöprofil och det kluster av företag och branscher som kommer att verka i huset var också avgörande. &lt;br&gt; &lt;br&gt;– Hela byggnadsprojektet känns väldigt spännande och går i linje med SP:s värderingar. Med ett lokalt kontor får vi också möjlighet att jobba tätare tillsammans med universitet och högskolor i området, säger Maria Khorsand. &lt;br&gt; &lt;br&gt;&lt;strong&gt;För mer information och frågor,&lt;/strong&gt; kontakta: Staffan Ljung, pressansvarig SP, &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="mailto:staffan.ljung@sp.se"&gt;staffan.ljung@sp.se&lt;/a&gt;, tel 070-672 89 70&lt;br&gt; &lt;br&gt;&lt;em&gt;SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är ett internationellt ledande forskningsinstitut med ca 1 100 medarbetare. Vi skapar värde i samverkan och erbjuder kvalitet i hela innovationskedjan, vilket har stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. Läs mer på &lt;a href="/"&gt;www.sp.se&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;br&gt;&lt;/em&gt; &lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Ingress:&lt;/b&gt; SP har tecknat avtal om att flytta in i Ideon Gateway. Avtalet är ett led i forskningsinstitutets satsning på Skåne och närmast på agendan ligger rekrytering av personal. 
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/Sidor/20111219.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; SP har tecknat avtal om att flytta in i Ideon Gateway. Avtalet är ett led i vår satsning på Skåne.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2011-12-19&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Mon, 19 Dec 2011 09:40:57 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/releases/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=173</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/releases/Sidor/20110825.aspx</link><author>Staffan Ljung</author><title>20110825</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Staffan Ljung&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Överbelastade väg- och tågnät gör att transportsystem under mark blir allt mer populära. Men med fler tunnlar följer större risker för allvarliga olyckor där det kan vara svårt att utrymma resenärerna på kort tid. För att bättre kartlägga brandutveckling och möjlighet till räddningsinsatser i tunnlar kommer fyra fullskaliga brand- och explosionsförsök att göras utanför Arvika.&lt;br&gt;– Tunnelbanor är komplexa system med många människor på liten yta. Detta komplicerar både utrymning och räddningsarbete vid en olycka. Hur snabbt branden utvecklas är den avgörande faktorn för tiden du som resenär har på dig att utrymma säkert. Därför är forskning inom det här området viktigt, säger Mia Kumm, doktorand i brandteknik vid Mälardalens högskola.&lt;br&gt;Brunsberg utanför Arvika kommer att vara centrum för Sveriges expertis inom brand, explosion och räddningsinsatser då de världsunika försöken kommer att genomföras. Ett mindre försök görs den 31 augusti, och följs av tre fullskaliga försök under de tre efterföljande veckorna. Resultaten från testerna ska användas av bland andra SL (Stockholms Lokaltrafik), men kommer att vara till stor nytta för tunneloperatörer, räddningstjänster, konstruktörer och forskare världen över.&lt;br&gt;– Brandsäkerheten i Stockholms tunnelbana ligger på en mycket hög nivå. SL ser METRO-projektet som ett mycket bra tillfälle att få goda idéer som kan bidra i vårt löpande förbättringsarbete, säger SL:s t.f. vd Madeleine Raukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;Expertisen är samlad genom projektet METRO där forskare och experter från olika organisationer arbetar tillsammans. Projektets fyra huvudaktörer är Mälardalens högskola, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, Lunds tekniska högskola och Storstockholms brandförsvar.&lt;br&gt;– Detta är världsunikt genom sitt upplägg med många samverkande discipliner som drar nytta av resultaten. Fullskaleförsöken är resurskrävande och få försök på tunnelbanevagnar har utförts internationellt, säger Anders Lönnermark på SP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;De tåg som kommer att användas vid försöken har ställts till projektets förfogande av SL. En av vagnarna har också byggts om för att bättre motsvara nyare vagnars inredning och ytskikt.&lt;br&gt;– Vi kommer att mäta hur fort branden utvecklas, hur stor den blir, hur den sprids och hur varmt det blir. Det är genom den här typen av test vi kan ta reda på hur till exempel utrymning, tunnelskydd och räddningsinsatser bäst ska utformas, säger Anders Lönnermark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;Att bränder i tunnlar kan få stora konsekvenser har länge varit känt, men de senare årens inträffade terrorattentat på masstransportsystem har visat på sårbarheten i den här typen av anläggningar. Det sista testet kommer därför att utgöras av ett explosionsförsök där forskarna bland annat vill undersöka hur vagnarna påverkas och möjligheterna att genomföra en räddningsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Om projektet METRO&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;METRO-projektet är en stor forskningssatsning som handlar om brand och säkerhet i masstransportsystem under mark, i huvudsak tunnelbanor. METRO leds från Mälardalens högskola och omfattar över 14 miljoner kronor, med ett tilläggsprojekt på 4,8 miljoner kronor som leds av SP. Inom METRO samarbetar forskare tvärvetenskapligt över organisationsgränserna. Arbetet kommer att pågå fram till december 2012. Forskningsresultaten kommer att förbättra säkerheten i tunnelbanesystem, men kunskaperna kommer att kunna användas i många olika sorters undermarksanläggningar.&lt;br&gt;I projektet deltar totalt nio svenska organisationer; Mälardalens högskola, Lunds tekniska högskola, SP, FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut), Högskolan i Gävle, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket, Storstockholms brandförsvar och SL. Projektet finansieras av SL, Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande), Brandforsk, Trafikverket, MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Fortifikationsverket.&lt;br&gt;Fullskaliga försöken i Brunsberg, Arvika:&lt;br&gt;• 31 aug: Förberedande försök&lt;br&gt;• 7 sept: Fullskaligt brandförsök&lt;br&gt;• 13 sept: Fullskaligt brandförsök, (Seminarium 13-14 september)&lt;br&gt;• 20 sept: Explosionsförsök&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Presskonferens&lt;/strong&gt;&lt;br&gt;En presskonferens kommer att hållas tisdag den 30 aug kl. 10.30 på Scandic hotell i Arvika.&lt;br&gt;Först kommer en presentation av försöken och projektet att ges. Därefter bjuds pressen med till testplatsen för att se järnvägstunneln, förberedelserna samt vagnarna.&lt;br&gt;För att beräkna antal platser vid transporten till testplatsen ser vi gärna att ni anmäler ert deltagande till &lt;a href="mailto:jenny.laine@mdh.se"&gt;jenny.laine@mdh.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;För mer information, kontakta:&lt;/strong&gt;&lt;br&gt;Anders Lönnermark, SP, 010-516 56 91&lt;br&gt;Mia Kumm, Mälardalens högskola, tel 070-330 30 90&lt;br&gt;Sören Olsson, Räddningstjänsten Arvika, tel 070-309 03 45&lt;br&gt;SL:s pressavdelning, 08-686 15 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Fakta: Bränder i tunnlar&lt;/strong&gt;&lt;br&gt;Det som brinner i tunnlar är i de allra flesta fall ett eller flera fordon av något slag. Bränder i sådana fordon får ute i det fria sällan stora konsekvenser. Det som är speciellt med tunnlar (och andra undermarksanläggningar) är dels taket, dels själva tunnelröret. Taket gör att flammorna tvingas vika av och flammorna, brandgaserna och det uppvärmda taket strålar mot personer och olika objekt i tunneln. De varma och giftiga brandgaserna följer tunnelröret och utgör därför en stor risk för personer som befinner sig i tunneln eller på närbelägna stationer under mark. Branden sprider sig också lättare till närliggande fordon och ökar därmed i intensitet betydligt snabbare än ute i det fria.&lt;br&gt;Källa: Anders Lönnermark, SP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Bakgrund: Inträffade olyckor under mark&lt;/strong&gt;&lt;br&gt;1987-11-18 - Brand på tunnelbanestation, Kings Cross, London, England &lt;br&gt;1994-12-10 - Brand i tåg, Eurotunnel, England – Frankrike &lt;br&gt;1995-10-28 - Brand i tunnelbana, Baku, Azerbajdzjan&lt;br&gt;1997-06-02 - Brand i tunnelbana, T-centralen, Stockholm, Sverige &lt;br&gt;2000-11-11 - Brand i bergbana, Kaprun, Österrike &lt;br&gt;2003-02-18 - Brand i tunnelbana, Daegu, Sydkorea&lt;br&gt;2004-02-07 - Explosion, tunnelbana, Moskva, Ryssland &lt;br&gt;2004-03-11 - Explosion, Tåg, Madrid, Spanien &lt;br&gt;2005-05-16 - Brand i tunnelbana, Rinkeby, Stockholm, Sverige &lt;br&gt;2005-07-07 - Explosioner, masstransportsystem, London, England &lt;br&gt;2005-09-07 - Brand i tunnelbana, Simplon, Paris, Frankrike &lt;br&gt;2006-03-24 - Brand under byggnation, Björnböletunneln, Sverige&lt;br&gt;2008-09-11 - Brand i tåg, Eurotunnel, England – Frankrike&lt;br&gt;2009-09-05 - Brand i arbetståg, Citybanan, T-centralen Stockholm, Sverige&lt;br&gt;2010-03-29 - Explosion, tunnelbana, Moskva, Ryssland &lt;br&gt;2011-06-16 - Brand i tåg, Bergenbanan, Ulvik, Norge&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Puff text:&lt;/b&gt; SP deltar med expertis vid fyra fullskaliga brand- och explosionsförsök. &lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/press/news/releases/Sidor/20110825.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2011-08-25&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;EnbartSv:&lt;/b&gt; Ja&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Sökord:&lt;/b&gt; tunnelbränder; explosionsförsök&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Thu, 25 Aug 2011 07:25:05 Z</pubDate></item><item><guid isPermaLink="false">http://www.sp.se/sv/press/news/releases/Sidor/Forms/DispForm.aspx?ID=115</guid><link>http://www.sp.se/sv/press/news/releases/Sidor/Press20050520.aspx</link><author>Sigma (konsult)</author><title>Press20050520</title><description>&lt;div&gt;&lt;b&gt;Beskrivning:&lt;/b&gt; Kondens, skador, fukt, buller, underhåll… nu finns webbsidor där man kan få svar på de flesta frågor om fönster.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Kontakt:&lt;/b&gt; Sigma (konsult)&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Brödtext:&lt;/b&gt; &lt;p&gt;Kondens, skador, fukt, buller, underhåll… nu finns webbsidor där man kan få svar på de flesta frågor om fönster. Bakom de nya webbsidorna står fönster- och innemiljöexperterna Agneta Olsson-Jonsson och Annika Ekstrand-Tobin på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Adressen är www.sp.se/energy/ffi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våra bostäder förekommer det tämligen ofta fukt- och mögelproblem. Ett mycket vanligt exempel på detta är återkommande kondensbildning på golv- och väggytor i våtutrymmen liksom på fönster i sovrum och kök. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Många problem skulle troligen kunna undvikas om förståelsen för deras ursprung vore större, säger Agneta Olsson-Jonsson.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Öka kunskapsnivån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp av webbsidorna vill SP försöka öka den allmänna kunskapsnivån om de byggnadsfysikaliska sambanden mellan fönster, fukt och innemiljö. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Vi presenterar en faktasamling med råd och åtgärdsförslag och vi pekar också på vilka risker som i vissa fall kan uppstå. Innehållet omfattar både stort som smått, allt från grundläggande kunskap till lite mer kuriosa, säger Agneta Olsson-Jonsson.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Generella råd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SPs webbsidor ger generella råd om fönster och underhåll. Däremot finns inga köprekommendationer eller provningar av fönster redovisade. På Råd och Röns hemsida www.radron.se finns dock flera jämförande tester kring fönster presenterade utförda på uppdrag av Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPs informationsprojekt om fönster är finansierat av Formas.&lt;br&gt; &lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;För ytterligare information, kontakta &lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Annika Ekstrand-Tobin, tel 010-516 51 45.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Nyckelord:&lt;/b&gt; fönster;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;URL för sidan.:&lt;/b&gt; /sv/about/press/releases/Sidor/Press20050520.aspx&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;Datum:&lt;/b&gt; 2005-05-20&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;b&gt;KategoriVal:&lt;/b&gt; Other;Area;Units;Centers;Information;News;Openpositions;Diplomaworks;&lt;/div&gt;
</description><pubDate>Wed, 18 Apr 2007 12:07:50 Z</pubDate></item></channel></rss>
