Ytbehandling och klotterskydd
Forskning och utveckling är fokuserad på hur ytbehandlingar påverkar beständigheten hos betong. Målet är att förhindra nedbrytning av betongkonstruktioner. Impregnering av natursten är vanligare inom kulturvård än på nyare konstruktioner. Ytbehandling
Betong och natursten är kapillärsugande material. Ytbehandlingar i form av impregneringar och hydrofoberingar används för att minska vatteninträngning i betong och därmed risk för armeringskorrosion, frostsprängningar och alkalikiselreaktioner. Torrare ytor förväntas få mindre biologisk påväxt och nedsmutsning. Det är viktigt att hydrofoberingar inte förhindrar ångdiffusion eftersom alltför täta skikt kan leda till frostsprängning.
Hydrofobering har används sedan många år främst på putsade och tegelfasader i utsatta lägen. Sedan 1980 talet har man impregnerat betongkonstruktioner. För en lyckad hydrofobering krävs både lämpliga impregneringsmedel och adekvat applikationsteknik samt utvärderingsmetoder för effektivitetsbestämning.
Klotterskydd
Om en yta är oskyddad tränger klotter in i betong, sten, tegel och puts. Detta leder till svår skadegörelse med kostsamma efterföljder. Klotterskydd används för att underlätta sanering av klotterfärger från en yta. Det finns en mängd olika klotterskyddsprodukter på marknaden vars effektivitet är av varierande kvalité. Klotterskydd har utvärderats med avsikt på missfärgningar och påverkan på mekaniska och fysikaliska egenskaper av betong och sten.
Metod för provning
Det finns inga godkända och välfungerande provningsstandarder i Europa för att avgöra om ett klotterskydd är effektivt mot klotterfärg och smuts på en viss typ av yta. CBI har utarbetat en ny metod för utvärdering av effektivitet av klotterskydd och arbete pågår med att revidera Vägverkets anvisningar för provning och godkännande av klotterskydd.
För mer utförlig information om klotterskydd, läs om SAGA - Sveriges Anti-Graffiti Akademi, ladda ner här.