Vikt- och våghistoria
SP har av Sveriges regering utsetts till riksmätplats för massa enligt lagen (1992:1119) och förordningen (1993:1065) om teknisk kontroll.
Riksmätplatsen för massa
Som riksmätplats har vi landets bästa mättekniska resurser och största sakkunskap inom vårt teknikområde och förvaltar det svenska rikskilogrammet. Detta innebär att vi har i vår hand hela den spårbarhetskedja, som moderna kvalitetssystem fordrar vid kalibrering av vågar och vikter.
Forskning och utveckling
Riksmätplatsen för massa utgör en del av den samlade metrologiska verksamhet SP bedriver som nationellt centrum för mätteknik. Vi arbetar kontinuerligt med forskning och utveckling för att ytterligare förbättra noggrannheten och befästa vår internationella ställning.
Medlem i CCM
Som en av världens främsta experter inom massaområdet är SP medlem i CCM, den rådgivande kommittén för massa och härledda storheter, Consultative Committee for Mass and Related Quantities (Comité Consultatif pour la Masse et les grandeurs apparentées).
Kilogramprototypen
SI-enheten kg definieras sedan 1889 som massan av den internationella kilogramprototypen i Sèvres. I Sverige upprätthålls massaenheten av "Rikskilogrammet". Detta tillverkades samtidigt med den internationella prototypen och består liksom denna av 90% platina och 10% iridium.
SP håller vikten väl
Vid den senaste stora internationella kalibreringen av nationella kilogramprototyper 1991 bestämdes vår svenska kilogramprototyps massa till 0,999999965 kg med en mätosäkerhet på ±2,3 µg (k=1).
Man kunde konstatera att Rikskilogrammet efter ett helt sekel endast förändrats 2 µg i förhållande till den internationella prototypen. Inte någonstans i världen hade man tagit bättre hand om sitt kilogram.
Våghistoria
För de finaste vägningarna använder vi givetvis vår finaste våg, men det har inte alltid varit densamma. För komparationer av kilogram är vi nu inne på den tredje generationen av primärvågar.
Dessa har varit:
- Rueprechtvågen 1893–1977
- Volandvågen 1977–1991
- Sartoriusvågen 1991–
I höger menyn finns mer information om de tre generationerna primärvågar. I dokumenten citeras avsnitt ur samtida rapporter som berör dem.
Vikthistoria
Under årens lopp har flera för Sverige betydelsefulla viktjämförelser gjorts. Gamla rapporter finns i höger menyn.