Byggnadsfysik och Innemiljö - forskning och innovation

På sektionen Byggnadsfysik och innemiljö arbetar vi med forskning och innovation rörande såväl nya som befintliga byggnader. Vi har lång erfarenhet av att arbeta med byggnaders fuktsäkerhet, energieffektivitet och innemiljö ur många olika perspektiv. Utformning av klimatskal och val av material ur ett hållbarhets och livscykelperspektiv är vanliga frågeställningar likaså brukarnas upplevelse och hälsa i relation till byggnadens innemiljö.

Våra forsknings- och innovationsprojekt spänner från metodutveckling av provningsmetoder för en enstaka produktgrupp  till stora renoveringsprojekt som involverar intressenter från flera samhällssektorer och många länder. Våra finansiärer är allt från enskilda företag, branschorganisationer, SBUF, Formas, Energimyndigheten, Vinnova till EU.

I våra väl utrustade laboratorier kan vi bland annat utföra försök avseende beständighet, energiprestanda, fuktsäkerhet och lufttäthet. Vi har också kompetens och laboratorier för att utföra mikrobiologiska analyser med fokus på mögel och röta.

Här är ett urval av våra utförda projekt:

Open House

Vi har medverkat i EU-projektet OPEN HOUSE (www.openhouse-fp7.eu) som arbetat med att utveckla en gemensam, öppen och transparent metod för bedömning av byggnader som kan komplettera de befintliga system som finns på marknaden. I OPEN HOUSE har även sociala och ekonomiska aspekter ingått förutom miljö- och energiaspekter. Projektet syftar även till att sammanställa och analysera riktlinjer för sk grön offentlig upphandling (GPP).

ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess

En systematisk metod för fuktsäkerhet i byggprocessen har utvecklats. Metoden utgår från det arbetssätt som presenterades av Eva Sikander i rapporten "Byggherrens arbete för fuktsäker byggnad – Krav, uppföljning, hjälpmedel och erfarenheter", men har utökats till att omfatta andra aktörer än byggherren. En mängd nya hjälpmedel har tagits fram för byggherrar, pro­jektörer, entreprenörer och förvaltare. Metoden är indelad efter byggprocessens olika skeden: program, projektering, bygg och förvaltning. Under varje huvudrubrik finns en översiktstabell med aktiviteter och vem som är ansvarig för att aktiviteten skall bli utförd. Därefter finns en orienterande text följd av tips på hjälpmedel och litteratur. Hjälpmedel kan vara rutiner, checklistor, datorverktyg, litteratur mm som kan användas i fuktsäkerhetsarbetet av arkitekter, konsulter, materialleverantörer, entreprenörer och förvaltare. Metoden och hjälpmedlen finns beskrivna i rapporten ”ByggaF - Metod för fuktsäker byggprocess”, FoU-väst Rapport 0702, men de kan också laddas ned från FuktCentrums hemsida, www.fuktcentrum.se.

Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar

Projektledare: Anders Jansson, tfn 010-516 57 26
Våtrumsytterväggar förses idag i allt större utsträckning med kakel. Om kakel sätts mot en gipsskiva krävs ett tätskikt med stort ånggenomgångsmotstånd för att undvika skador. Skadefall har visat att det förekommer fuktskador i dessa konstruktioner.

De utförda provningarna i detta projekt visar, precis som tidigare utförda beräkningar, att det är stor risk för fukt- och mögelskador i dessa väggar. Anledningen till detta är att fukt tar sig in i fästmassan bakom kaklet vid duschning. Fukten diffunderar sedan genom tätskiktet och ackumuleras i skivan mellan tätskiktet och plastfolien utan möjlighet att torka ut.

I det fall man har plastfolie i konstruktionen kan man heller inte bortse från byggfukten vid applicering av rollade tätskikt.

Risk finns även för fuktskador i ytterväggens utsida om plastfolien tas bort. I detta fall diffunderar fukt från fästmassan genom tätskiktet och vidare ut i konstruktionen för att under vinterhalvåret ackumuleras innanför vindskyddet.

Risken för fuktskador ökar i de fall där mindre mängd primer/ångspärr samt tätskiktsmassa appliceras (d v s vid slarvigt arbetsutförande) jämfört med om rekommenderad mängd appliceras.

I projektet har olika provningsmetoder för bestämning av ånggenomgångsmotståndet på rollade tätskikt undersökts. Resultaten visade att detta värde bör bestämmas vid förhållanden som liknar det verkliga fallet, dvs där tätskiktet belastas med en relativ fuktighet på 100 %. I annat fall kan de uppgivna värdena på tätskiktens ånggenomgångsmotstånd överskattas och leda till fuktskador.

Projektet redovisas i SP Rapport 2006:46 ”Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar”.

Fönster, fukt och innemiljö

Projektledare: Annika Ekstrand-Tobin, Agneta Olsson-Jonsson 

Tämligen ofta förekommer det fukt- och mögelproblem i våra bostäder. Ett exempel på detta är att det periodvis bildas kondens på golv- och väggytor i våtutrymmen, liksom på fönster i sovrum och kök. Dessa olägenheter skulle troligen kunna undvikas om förståelsen för dess ursprung vore känd.

För att försöka öka den allmänna kunskapsnivån om de byggnadsfysikaliska sambanden mellan fönster, fukt och innemiljö presenteras en kunskapssammanställning. Hemsidan har färdigställts inom ett informationsprojekt finansierat av Formas.

Hemsidan innehåller en sammanställning av befintlig kunskap samt erfarenheter och resultat från forskning som finns inom området fönster, fukt och innemiljö. De ämnesområden som studerats är bland annat kondensproblem vid fönster, skadebilder, boendevanor, ventilationssystem, underhåll och husets design. Resultatet har blivit en populärvetenskaplig faktasamling som är rikt illustrerad med foto och figurer. Innehållet omfattar både stort som smått, allt från grundläggande kunskap till lite mer kuriosa.

 

Relaterad information

Tjänster

Visa A-Ö ...

Verksamhetsområden

RISE Samhällsbyggnad

Kontaktpersoner

Kaisa Svennberg

Tel: 010-516 53 64

RISE Research Institutes of Sweden, Tel 010-516 50 00, E-post info@ri.se

SP, Innventia och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner för näringsliv och samhälle.
Under 2017 kommer sp.se att vara en av flera webbplatser inom RISE. Besök gärna ri.se för mer information om RISE.

Dela den här sidan: