KC Dynamisk mätteknik

Dynamiska mätningar används i nästan alla moderna tekniska tillämpningar. Majoriteten av dagens kalibreringar görs dock med testsignaler som antingen är konstanta i tiden, stationära (sinusformade etc.) eller relativt enkla (steg, etc.).

För närvarande finns inga allmänt accepterade metoder för hur man kan överföra resultatet av en dynamisk kalibrering till de vanligtvis mycket mer komplex signaler som är typiska för de flesta tillämpningar. Spårbarheten av dynamiska kalibreringar är därför ofta begränsade till kalibreringslaboratorierna. Mycket liten vägledning ges hur kalibreringsresultatet kan överföras till de mätningar som motiverar kalibreringen.

I detta perspektiv utvecklar SP en metodik som kallas "Dynamisk Metrologi" för att utvidga begreppet dynamisk kalibrering och överbrygga klyftan mellan kalibrering och dess praktiska användning.

Tillämpningsområdet omfattar, men är ej begränsat till:
  • Metoder för att överföra resultaten av dynamiska kalibreringar till mätningar av intresse
  • Dynamiska kalibreringsmetoder för olika storheter och mätsystem
  • Systemanalys av komplexa mätningar
    Optimering av mätsystem
  • Dynamisk korrigering av tidsberoende mätningar
  • Bestämning av tidsberoende dynamisk mätosäkerhet
Typiska exempel på tillämpningar av Dynamisk mätteknik:
  • För mätningar under ett krocktest har en kraftgivare kalibrerats med 0,5% osäkerhet för konstant och 2% för sinusformad kraft upp till en frekvens på 1 kHz.
    Vad är den förväntade noggrannheten för en kraftpuls med en varaktighet 10 ms?
  • Två sensorer med påstådd osäkerhet mindre än 1% registrerar samma tryckpuls med 12% skillnad i maximal amplitud, hur är det möjligt?
  • Vilken är det bästa elektriska filtret för att förbättra min svagt dämpade kraftsensor?
  • Dynamiska prestanda för mitt mätsystem inte är tillfredsställande.
    Hur kan det förbättras utan förändringar av ‘hårdvara’?
  • Hur stor är den dynamiska mätosäkerheten för min spänningsdelare och hur förändras den med den uppmätta varierande spänningen?
  • För produktionen av reläer används ett kriterium för godkännande. Reläet styrs med en snabbt varierande spänning och dess dragkraft mäts med en kraftgivare. För korrekt godkännande är noggrannheten och svarstiden för kraftmätningen av primärt intresse för att underkänna undermåliga reläer med maximal effektivitet.
    Hur kan svarstiden minskas för snabbare kontroll och högre effektivitet?
  • Mekaniska farthinder, s.k. ‘vägbulor’, används i stor omfattning på många orter i Sverige men också över hela världen. Formen på dessa är dock inte optimerad/bestämd för viss hastighetsbegränsande funktion utan är oftast i huvudsak vald utifrån estetiska aspekter. Dessutom finns en potentiell känd risk för t.ex. bussförare med hög passagefrekvens att drabbas av permanent ryggmärgsskada. Hur kan påverkan för upprepade passager över befintliga farthinder under ett helt arbetsliv samt optimal höjdprofil bestämmas av dem som ansvarar för farthindren?

Forskning pågår för att ta fram det bästa farthindret

Metoder som SP utvecklat inom "Dynamisk Metrologi" har nu tillämpats för att undersöka och ge bättre varianter av de vanligt förekommande vägbulorna. Läs mer...
RISE Research Institutes of Sweden, Tel 010-516 50 00, E-post info@ri.se

SP, Innventia och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner för näringsliv och samhälle.
Under 2017 kommer sp.se att vara en av flera webbplatser inom RISE. Besök gärna ri.se för mer information om RISE.

Dela den här sidan: