Handbrandsläckare i hemmiljö

Tillgänglig statistik

Projektet inleddes med en studie av tillgänglig statistik över hur handbrandsläckare har kommit till användning vid olika typer av bränder samt om insatsen varit lyckad eller inte. En studie av tidigare genomförda försök har också gjorts.
Val av släckmedel tycks inte ha en avgörande betydelse när branden är liten och väl exponerad dvs inga hinder i vägen som gör att släckmedlet hindras från att nå brandhärden.

Under provningens gång och efter genomförda släckförsök kunde man snart konstatera betydelsen av att släckmedlet hamnade på rätt plats dvs där det brinner. Ett hinder i vägen medförde svårigheter att helt släcka branden vilket medförde att branden efter en kortare eller längre tid ökade. För att effektivt kunna släcka en brand i ett rum är det viktigt att man har rätt kunskaper och kan hantera släckredskapet på rätt sätt.

Pulver eller skumsläckare

Vid en jämförelse mellan pulver- och skumsläckare är det helt klart att den förstnämnde släckaren släcker branden snabbare och säkrare än skumsläckaren samt att det för en ovan användare är mer säkert att uppnå ett lyckat resultat.. Däremot skapar pulversläckaren en rumsmiljö som det är svårt att gå in i för en eventuell andra insats, detta problem har man inte vid användning av skumsläckaren såvida inte hettan och brandröken omöjliggör att gå in i brandrummet. Förutsättningen för en andra insats i båda fallen är förstås att man har ytterligare släckmedel kvar i släckaren eller har tillgång till flera släckare. Behovet av en andra insats bedöms som mindre vid användning av pulver. Däremot blir återantändningstiden ev. kortare vid användning av pulver om branden inte släcks helt, jämför med återantändningstiden vid användning av skum. En klar skillnad kunde noteras mellan vatten och skums förmåga att förlänga tiden till återantändning.

Det tycks också som att det inte i första hand är frågan om släckarens klassificering som är avgörande utan mer dess storlek som är avgörande för en framgångsrik insats i det scenario som använts, dvs att släckinsatsen görs vid 3-4 m avstånd till branden. Släckarnas klassificering, främst med tanke på A-klassen, får nog betraktas som överdrivet höga eftersom man vid typprovningen får gå hur nära som helst och då ger ett munstycke med spridd stråle ett bättre resultat än verkligheten. Den mer slutna strålen ger längre kastlängd vilket är att föredra, så att man kan göra en effektiv insats utan att gå alltför nära branden.

Provning med vattenslang

I provningen har även en vattenslang, en så kallad husbrandslang studerats. Denna var av flatrullad typ som låg i en kassett som kan sättas nära ett vattenuttag t.ex. under diskbänken. Att slangen är flatrullad innebär att den måste dras ut i hela sin längd innan den trycksätts. Innan trycksättning kan ske måste den också skruvas fast på vattenuttaget vilket sker med en enklare typ av snabbkoppling. Båda dessa operationer, anslutning och utdragning, tar en del tid i anspråk vilket man får betrakta som ett onödigt risktagande med tanke på den snabba utveckling av branden. Kapaciteten på husbrandslangen kan jämföras med en vätskesläckare dvs ungefär 8 L/min vid normalt vattenledningstryck (ca 2,5 bar). Fara kan uppstå vid användning av denna typ av släckutrustning om branden utvecklar sig snabbare än man hinner släcka. Tillgången till obegränsad mängd släckmedel kan medföra att man stannar kvar för länge i brandrummet och därmed exponeras för de skadliga rökgaserna. En brandsläckares fördel för operatörens hälsa är just att den har begränsad aktionstid.

Relaterad information

Verksamhetsområden

RISE Säkerhet och transport
RISE Research Institutes of Sweden, Tel 010-516 50 00, E-post info@ri.se

SP, Innventia och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner för näringsliv och samhälle.
Under 2017 kommer sp.se att vara en av flera webbplatser inom RISE. Besök gärna ri.se för mer information om RISE.

Dela den här sidan: