Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar
Utvärdering av fuktsäkerhet i modifierad uteluftsventilerad grund på Bo92-området
Kartläggning av kritiska konstruktioner och arbetsmoment samt behov av tekniska lösningar och utbildning
Fönster, fukt och innemiljö
Åtgärder vid sanering av PCB-haltiga fogmassor
Missfärgande mikroorganismer på virke
Samordnad kvalitetssäkring av innemiljö och energianvändning
ByggaF-metod för fuktsäker byggprocess
Fuktsäkerhet på dagordningen. Praktisk tillämpning av hjälpmedel för fuktsäker byggnad
Biopolymerer som transportskydd för byggmaterial. Förstudie
Studie av kondensrisk i ett mekaniskt ventilerat golv
Fördjupad analys av 20 fuktskador - Verktygen finns idag!
Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av befintliga flerfamiljshus
Alternativa metoder för utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet
En god lufttäthet är en förutsättning för energieffektiva och sunda byggnader, och för att få en god lufttäthet är det viktigt att kunna utvärdera lufttätheten. Dessutom ställs det allt oftare krav på lufttätheten. Det är angeläget att lufttätheten utvärderas tidigt i byggprocessen eftersom det då är möjligt att på ett enkelt och effektivt sätt åtgärda problem med lufttätheten. Ett antal metoder för att bedöma lufttäthet har föreslagits och utvärderats. För att kunna förbättra lufttätheten rekommenderas en läckagesökning tidigt i byggprocessen. Senare bör även en kvantifierande täthetsprovning utföras för att följa upp att krav på lufttäthet uppfyllts.
En instruktion för tidig bedömning av luftläckage har skrivits och prövats på två byggarbetsplatser.
De metoder som har undersökts för täthetsprovning, förutom standardmätning, är:
- Extrapolering av mätvärden. Tätheten mäts vid en lägre tryckskillnad över klimatskalet och mätvärdena extrapoleras till en täthet vid 50 Pa. Metoden har provats för en förhållandevis tät byggnad och fungerade väl.
- Täthetsprovning med hjälp av byggnadens ventilationssystem. För att skapa en tryckskillnad över klimatskalet används byggnadens eget ventilationssystem. Detta kan kombineras med en extern fläkt. Metoden har provats på ett flervånings kontorshus med lovande resultat.
- Täthetsprovning av en brandcell. Istället för att prova en hel byggnad provas en del av en byggnad. Det finns flera sätt att hantera de inre läckagen och metoden har varierande noggrannhet. Täthetsprovning av enstaka brandceller har mätts i två byggnader och i dessa fall var de inre läckagen betydande dvs det var inte möjligt att utvärdera hela byggnadens täthet med utgångspunkt från mätningar av enstaka brandceller. Det har också visats att det är en betydande spridning i täthet hos lägenheter inom samma byggnad.
- Spårgasmätning. Denna metod används oftast för att undersöka ventilationssystemets funktion men det är också möjligt att utvärdera lufttäthet. Metoden är något mer komplicerad och utrustningskrävande än ovanstående metoder.
- Provning av enstaka byggnadsdel. I vissa fall är det inte möjligt att trycksätta vare sig en hel byggnad eller en brandcell. Då kan det vara nödvändigt att mäta tätheten hos en byggnadskomponent eller del av sådan. Tre olika strategier beskrivs.
Läs mer i SP Rapport 2008:36.
Projektledare: Eva Sikander, tfn 010-516 51 62
Många av lägenheterna i flerbostadshus har idag ett behov av ombyggnad av våtenheterna, framförallt gäller detta byggnader från miljonprogrammet. Det finns uppskattningar som visar att 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer som uppnått sin tekniska livslängd. Därmed står många fastighetsägare inför ett behov av att bygga om sina fastigheter och inför detta arbete är det viktigt att fastighetsägaren tar tillvara all den goda kunskap och de erfarenheter som finns idag för att i möjligaste mån undvika framtida vattenskador.
Denna rapport är avsedd att vara en introduktion till hur en ombyggnad av våtenheter och stammar i flerfamiljshus kan utföras och ger förslag till hur ett kvalitetssäkringsarbete kan utföras. Framförallt presenteras hur byggherrens arbete och styrning av byggprocessen för att kvalitetssäkra ombyggnaden och minimera risken för framtida vattenskador kan ske genom att
- tillsätta en organisation där projektledningen har erfarenhet från ombyggnad där rörin-stallationer och våtenheter berörs.
- tillse att en inventering av byggnaden utförs före ombyggnaden. En inventering av befintliga skador, riskmaterial, risklösningar, status på installationer och tätskikt och miljöstörande ämnen är viktig att genomföra i samband med att ombyggnaden planeras. Om brister upptäcks under själva ombyggnaden kan följderna bli dyra för byggherren och besvärande för hyresgäster.
- formulera åtgärdsförslag utifrån inventeringsresultaten.
- formulera krav inför upphandling av ombyggnaden.
- följa upp att kraven uppfylls.
Detta koncept för kvalitetssäkring av ombyggnadsprojekt baseras på de kunskaper som tagits fram inom branschorganisationer, VASKA-projektet, Vattenskadeundersökningen m fl. Konceptet har även utvecklats i samband med att det tillämpats i tre byggprojekt där byggherrar bidragit med sina värdefulla erfarenheter.
Läs mer i SP Rapport 2007:68.
Fördjupad analys av 20 fukskador - Verktygen finns idag!
Avsikten med projektet har varit att visa att kunskapen om utredningsmetodik, mätningar, skademekanismer med mera har utvecklats under de senaste decennierna. Det finns hjälp för den som behöver. Och hjälpmedlen, till exempel i form av beräkningsprogram, är tillgängliga till en låg kostnad eller gratis i vissa fall.
Projektet har utmynnat i en informationsskrift med 20 utvalda skadefall. Fallen beskrivs på så sätt att läsaren kan följa utredningsgången från skadan till genomförd åtgärd. De flesta fall är enskilda skadefall som har utretts av författarna. Några fall visar skador som ofta förekommer i särskilt känsliga konstruktioner.
I boken tas upp skador som påverkar hållfastheten, i vissa fall till och med sådana med så allvarliga följder som rasrisk, och skador som riskerar att skada människors hälsa. Risk för ohälsa föreligger exempelvis när fukt leder till tillväxt av mögel och bakterier eller där fukten leder till en kemisk nedbrytning av golvlim eller mattor. Dessutom diskuteras komfortproblem, lukt och missfärgningar.
Skadefallen omfattar dels riskkonstruktioner, där skador ofta förekommer, till exempel krypgrunder och vindar, dels speciella, enstaka skador. För alla fall gäller att det går att med beräkningar, enkla eller mera komplicerade, förklara vad som har hänt och visa vad som borde ha gjorts istället. Valet av skador speglar inte automatiskt hur frekventa eller hur dyra de är att åtgärda.
Mekaniskt ventilerade golv ventileras med inneluft som riskerar att kylas av och kondensera då den träffar på kallare ytor i golvet som oftast i äldre hus saknar värmeisolering undertill och längs kanter.
Denna studie omfattar ett objekt. I objektet uppträdde ingen kondens vilket var förväntat eftersom fukttillskottet i inneluften, som ventilerar golvet, var litet. Störst risk för kondens är längs ytterväggar/kantbalkar som påverkas mest av utetemperaturen. Studien visar att det krävs mer än 4 g/m³ fukttillskott i inneluften för att kondens ska kunna uppträda i ventilationsspalten. Det ska tilläggas att fuktavgivningen från betongen förmodligen är begränsad till en fjärdedel och utgörs av kantbalksdelen. Övriga delen av golvet har en mineralullsisolering undertill som gör att den sannolikt är ganska torr. Detta innebär att det kan finnas objekt med större fuktavgivningen från betongen än detta fallet.
Studien pekar på att allmänventilationen i byggnader måste fungera väl vid fuktalstrande verksamhet för att undvika kondens i golvet. Vi tror att fukttillskott högre än 3-4 g/m³ i inneluften kan utgöra en risk för kondens.
Studien är rapporterad i SP Rapport 2008:05 ”Studie av kondensrisk i ett mekaniskt ventilerat golv”.
Projektledare: Kristina Norling Mjörnell, tfn 010-516 57 45
Vid hantering av byggnadsmaterial är det viktigt att materialet, särskilt organiska byggnadsmaterial såsom rent trä samt träbaserade och pappersbelagda skivor, skyddas mot fukt och nedsmutsning, för att minska risken för angrepp av mikroorganismer. Skyddas inte materialet från höga fukttillstånd under hela vägen från tillverkning, transport, lagring och under byggskedet finns det risk för tillväxt av mikroorganismer. Även om materialet är täckt när det kommer till byggplatsen är det ofta svårt att skydda materialet under lagring och efter montage innan byggnaden blir tät. I byggmaterialindustrin förpackas mycket material i plast för att skydda det mot fukt och nedsmutsning. I framtiden kommer petroleumbaserade polymerer, såsom plast, att behöva ersättas av miljövänliga polymerer framställda från förnyelsebara råvaror, så kallade biopolymerer.
I denna förstudie har försök gjorts att behandla gipsskivor och obehandlad råspont med fem olika typer av biopolymerer som skydd för angrepp av mögelsvampar. De behandlade proverna har sprutats med sporer från fyra missfärgande mögelsvamparter och sedan exponerats för tre för mögelväxt gynnsamma klimat under en månads tid. Proverna analyserades enligt en femgradig skala en gång per vecka med avseende på synliga angrepp. Biopolymererna som användes bestod av potatisstärkelse, majsstärkelse samt acetylerad mono och diglycerid. Fungicider har också blandats i beläggningarna.
Antalet provbitar i denna förstudie har varit för få för att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser, men indikationer finns på att beläggningen som baserats på acetylerad monoglycerid har skyddande egenskaper mot mögelangrepp på byggnadsmaterial.
Projektet redovisas i SP Rapport 2007:37 ” Biopolymerer som transportskydd för byggnadsmaterial. Förstudie”.
Genom detta projekt har ett nytt kvalitetssäkringssystem för att optimera energianvändning utan att göra avkall på god innemiljö utarbetats. Bostad AB Poseidon har börjat använda detta kvalitetssäkringssystem för innemiljö och energibesparing inom delar av sin förvaltning av hyresfastigheter i Göteborgsområdet. Vidare har konceptet anammats i Sjöboskolan av Borås Stad. Vid sidan av detta har även Borås Energi genomgått och fullföljt processen att certifiera sitt kvalitetssäkringssystem enligt metoden. En spinn-off effekt efter projektet är ett nyligen startat EU-projekt kallat Square där systemet ska utvecklas och spridas i Spanien, Österrike, Bulgarien, Holland och Finland. I Finland, Spanien, Österrike och Sverige skall systemet testas vid ombyggnad av miljonprojekt. Från Sverige deltar SP och Alingsåshem.
Projektledare: Eva Sikander, tfn 010-516 51 62
Idag finns omfattande kunskap inom fuktsäkert byggande. Denna kunskap är dock inte alltid åtkomlig eller anpassad för byggsektorns aktörer. Av denna anledning har hjälpmedel utvecklats för byggherrens arbete för fuktsäkra byggnader [Sikander, Grantén 2003]. Hjälpmedlen har helt eller delvis använts av ett flertal byggherrar i olika ny- och ombyggnadsprojekt. I denna rapport redovisas erfarenheterna från tre byggprojekt som har följts under cirka 1 års tid. Dessutom redovisas samtliga hjälpmedel för byggherrens arbete för fuktsäker byggnad som arbetats om utifrån de erfarenheter som framkommit vid tillämpningen.
De hjälpmedel som redovisas för byggherrens arbete för fuktsäkra byggnader är framförallt förslag på krav som byggherren bör ställa i samband med upphandling av aktör/aktörer. Därtill finns förslag på hur verifieringar bör göras och byggherrens uppföljning av att kraven uppfylls. Några av de viktigaste momenten i byggherrens arbete för fuktsäkra byggnader är att vara tydlig med vilken ambitionsnivå som gäller för projektet, att denna formuleras i tydliga krav och att byggherren sedan kontinuerligt följer upp att kraven uppfylls. Samtliga hjälpmedel som är anpassade för byggherren finns i bilagorna och behandlar:
- Tekniska krav som är utformade så att byggherren kan välja en av tre ”säkerhetsnivåer” beroende av vilken ambitionsnivå byggherren har för arbetet och vilken säkerhet mot fuktskador som byggherren anser sig behöva.
- Krav på aktörerna och deras aktiviteter, bland annat kompetens, kommunikation, projektering för fuktsäker byggnad (fuktdimensionering) och aktiviteter för fuktsäker produktion.
- För varje krav finns angivet hur aktören skall verifiera att kravet uppfyllts.
- För varje krav finns angivet hur eventuella avvikelser från kraven skall behandlas.
- Checklista för upphandling och kontraktsgenomgång med tanke på fuktsäkert byggande
- Enkel checklista för fuktsäker projektering
- Exempel på kontrollplan för fuktsäker produktion
- Sammanställning av metoder för tekniska mätningar för att verifiera att krav uppfyllts
- Förvaltningens checklista för drift- och underhållsplan med tanke på fuktsäkerhet
- Fuktinventering i befintliga byggnader
Det har skett en positiv utveckling inom de byggprojekt där hjälpmedlen tillämpats, men mer arbete behövs. Det kan dock konstateras att trots brister i rutiner för projektering för fuktsäker byggnad (fuktdimensionering) samt brister i fuktskyddsåtgärder och verifiering under byggprocessen har de aktörer som deltagit i projektet lagt större omsorg vid fuktsäkerhetsfrågorna än de annars skulle ha gjort.
Aktörerna har således börjat arbeta i rätt riktning vad gäller fuktsäkerhetsfrågorna. Dock återstår en bit för att kraven skall uppfyllas helt och fuktsäkerheten kunna anses vara fullgod! Byggherren måste agera målmedvetet, tydligt och bestämt för att lyckas i sin styrning mot ett fuktsäkert byggande.
Projektet har finansierats av SBUF. Föregående projekt finansierades av Formas och SBUF.
Projektledare: Kristina Norling Mjörnell, tfn 010-516 57 45
ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess
En systematisk metod för fuktsäkerhet i byggprocessen har utvecklats. Metoden utgår från det arbetssätt som presenterades av Eva Sikander i rapporten Byggherrens arbete för fuktsäker byggnad – Krav, uppföljning, hjälpmedel och erfarenheter, men har utökats till att omfatta andra aktörer än byggherren. En mängd nya hjälpmedel har tagits fram för byggherrar, projektörer, entreprenörer och förvaltare. Metoden är indelad efter byggprocessens olika skeden: program, projektering, bygg och förvaltning. Under varje huvudrubrik finns en översiktstabell med aktiviteter och vem som är ansvarig för att aktiviteten skall bli utförd. Därefter finns en orienterande text följd av tips på hjälpmedel och litteratur. Hjälpmedel kan vara rutiner, checklistor, datorverktyg, litteratur mm som kan användas i fuktsäkerhetsarbetet av arkitekter, konsulter, materialleverantörer, entreprenörer och förvaltare. Metoden och hjälpmedlen finns beskrivna i rapporten ”ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess”, FoU-väst Rapport 0702, men de kan också laddas ned från FuktCentrums hemsida, www.fuktcentrum.se.
Projektledare: Anders Jansson, tfn 010-516 57 26
Våtrumsytterväggar förses idag i allt större utsträckning med kakel. Om kakel sätts mot en gipsskiva krävs ett tätskikt med stort ånggenomgångsmotstånd för att undvika skador. Skadefall har visat att det förekommer fuktskador i dessa konstruktioner.
De utförda provningarna i detta projekt visar, precis som tidigare utförda beräkningar, att det är stor risk för fukt- och mögelskador i dessa väggar. Anledningen till detta är att fukt tar sig in i fästmassan bakom kaklet vid duschning. Fukten diffunderar sedan genom tätskiktet och ackumuleras i skivan mellan tätskiktet och plastfolien utan möjlighet att torka ut.
I det fall man har plastfolie i konstruktionen kan man heller inte bortse från byggfukten vid applicering av rollade tätskikt.
Risk finns även för fuktskador i ytterväggens utsida om plastfolien tas bort. I detta fall diffunderar fukt från fästmassan genom tätskiktet och vidare ut i konstruktionen för att under vinterhalvåret ackumuleras innanför vindskyddet.
Risken för fuktskador ökar i de fall där mindre mängd primer/ångspärr samt tätskiktsmassa appliceras (dvs vid slarvigt arbetsutförande) jämfört med om rekommenderad mängd appliceras.
I projektet har olika provningsmetoder för bestämning av ånggenomgångsmotståndet på rollade tätskikt undersökts. Resultaten visade att detta värde bör bestämmas vid förhållanden som liknar det verkliga fallet, dvs där tätskiktet belastas med en relativ fuktighet på 100 %. I annat fall kan de uppgivna värdena på tätskiktens ånggenomgångsmotstånd överskattas och leda till fuktskador.
Projektet redovisas i SP Rapport 2006:46 ”Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar”.
Projektledare: Eva Sikander, tfn 010-516 51 62
Fuktsäkerhet i krypgrunder är en viktig fråga för SP, bl a i samband med P-märkning av småhus och för byggnader med P-märkt innemiljö. I en bok ”Skydda ditt hus mot fuktskador” utgiven av Boverket finns en uteluftsventilerad grund beskriven som anges vara fuktsäker. Innan SP i sin tur kan rekommendera grunden såsom fuktsäker vill vi följa upp dess funktion.
På Bo-92 mässan i Örebro fanns ett antal grunder som utvärderades under den första perioden då grunderna var i användning. En av dessa grunder påminner om den grund som Boverket rekommenderar.
Inom projektet skall den modifierade uteluftsventilerade grunden på Bo92-området utvärderas efter 12 års användning med avseende på fukt och mikrobiell tillväxt på material. Resultatet skall utgöra underlag för en intern diskussion om uteluftsventilerade grunder med vissa modifieringar kan anses vara tillräckligt fuktsäkra även efter ett antal år i drift.
Uppnådda resultat
Den undersökta uteluftsventilerade grunden har isolering mot marken samt på insidan av grundmurar. Genom provtagning och mikrobiologisk analys har det visats att tillväxten av mögel är mindre än vad som förväntas i en konventionellt uteluftsventilerad grund utan värmeisolering. I den 12 år gamla grunden har mikrobiologisk analys visat att risken för tillväxt av mögel i riklig omfattning är mindre än vad som förväntas i en motsvarande grund utan isolering. Förbättringsmöjligheter och svaga punkter har dock identifierats. Framförallt kan material till blindbotten väljas som inte har lika stor benägenhet att mögla som asfaboard och andra träbaserade material. Dessutom bör bjälklagsanslutningen mot grundmur utformas så att träbaserade material inte befinner sig så långt ut på den kalla sidan av konstruktionen. Under entreprenadtiden bör arbetsmomenten utvecklas så att ovansidan av plastfolien på marken inte smutsas, vilket i annat fall skulle kunna ge upphov till framtida luktproblem. För att ytterligare förbättra fuktsäkerheten bör värme tillföras grunden.
Projektledare: Per Ingvar Sandberg, tfn 010-516 51 57
Projektet har omfattat en intervjuundersökning, besök på arbetsplatser, laboratoriemätningar och teoretiska beräkningar för att belysa olika aspekter på lufttäthetsfrågorna i byggprocessen. Inom projektet har också ett examensarbete utförts.
Arbetsplatsbesöken visade att lufttätheten i olika detaljer löstes på många olika sätt. Flera av dessa lösningar provades sedan på laboratorium och jämfördes. Dessutom provades ett antal andra typer av läckor i skarvar, genomföringar och anslutningar med syfte at ta fram tillförlitliga indata för datorsimuleringar av luftrörelser och deras konsekvenser. Intervjuundersökningen visade bl a att lufttäthetsfrågorna sällan tas på riktigt allvar och att det finns stora okunskaper om konsekvenserna av brister i lufttätheten.
Rapporten SP RAPPORT 2004:22 kan kostnadsfritt laddas ner från SPs hemsida.
Projektledare: Agneta Olsson-Jonsson
Tämligen ofta förekommer det fukt- och mögelproblem i våra bostäder. Ett exempel på detta är att det periodvis bildas kondens på golv- och väggytor i våtutrymmen, liksom på fönster i sovrum och kök. Dessa olägenheter skulle troligen kunna undvikas om förståelsen för dess ursprung vore känd.
För att försöka öka den allmänna kunskapsnivån om de byggnadsfysikaliska sambanden mellan fönster, fukt och innemiljö presenteras en kunskapssammanställning som en Fakta-hemsida på SPs hemsida. Hemsidan har färdigställts inom ett informationsprojekt finansierat av Formas.
Hemsidan innehåller en sammanställning av befintlig kunskap samt erfarenheter och resultat från forskning som finns inom området fönster, fukt och innemiljö. De ämnesområden som studerats är bland annat kondensproblem vid fönster, skadebilder, boendevanor, ventilationssystem, underhåll och husets design. Resultatet har blivit en populärvetenskaplig faktasamling som är rikt illustrerad med foto och figurer. Innehållet omfattar både stort som smått, allt från grundläggande kunskap till lite mer kuriosa.
Länk till Fönster, fukt & innemiljö
Luftföroreningar och skyddsåtgärder vid sanering av PCB-haltiga fogmassor
Kontaktperson: Eva Sikander, tfn 010-516 51 62
Projektet har genomförts i samverkan med Gunilla Bernevi Rex, Rex Hus- och Miljökonsult som även varit projektledare för projektet.
Sammanfattning av utfört arbete
Riv- och Saneringsentreprenörerna har tagit initiativ till ett projekt för att få fram mer kunskap om sanering av fogmassor med PCB – vilka ämnen som avges och halter av dessa och vilka skyddsåtgärder som behövs – och för att komma fram till ett branschgemensamt sätt att arbeta. Studien har fokuserat på föroreningar som sprids till luften vid fogsanering, lämpliga verktyg för bearbetning och funktionen hos dammsugare och andningsskydd.
Arbetet har främst genomförts genom att sanering, utrustning, skyddsåtgärder m m har följts upp genom mätningar i ett hus som saneras. PCB-haltig fogmassa sitter oftast i anslutning till betong och mätningarna har därför gjorts på ett hus med betongelement i fasad med cirka 14 procent PCB i fogmassan. Det viktigaste syftet med studien har varit att undersöka halter av PCB och eventuellt andra farliga ämnen som avges till luften vid sanering. Vi har mätt PCB som avges vid skärning av fogmassa med oscillerande kniv, vid slipning med vinkelslip respektive rakslip samt vid sågning i betongkanten med vinkelslip.
De ämnen som mätts i andningszon (i axelhöjd) är
- PCB i partikel- och gasform
- dioxiner
- flyktiga organiska ämnen (VOC)
- inhalerbart damm
Luftprover har också tagits innanför andningsskyddet för att undersöka halter av gas- och partikelformig PCB. Luftprover har även tagits i avluft från dammsugare av två olika fabrikat. Mätningarna har utförts dels då finfilter samt mikrofilter använts respektive då finfilter, mikrofilter samt kolfilter använts. Studien har huvudsakligen finansierats av Riv- och Saneringsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier samt Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och AFA.
Uppnådda resultat
Den uppmätta temperaturhöjningen på fog, verktyg och betong är som mest 70 °C och risken för avgivning av andra farliga ämnen än PCB bedöms som liten.
De uppmätta halterna VOC (totalhalten flyktiga organiska ämnen) var låga. Den detektionsgräns som erhölls för dioxinmätningarna var i dessa fall höga varför mättiden för kommande nya uppföljningar bör vara längre än de vi tillämpat i detta pilotprojekt.
Den PCB som avges vid skärning med den vanliga ”Feinkniven” respektive vid slipning och sågning med vinkelslip, med uppsamling av föroreningar, motiverar att andningsskydd ska användas.
Halterna av inhalerbart damm vid slipning och sågning med vinkelslip med uppsamling av föroreningar, motiverar att andningsskydd ska användas.
Slipstift med konisk utformning bedöms i dagsläget vara den bästa slipmetoden för fogar i innerhörn och andra trånga utrymmen. Åtkomlighet och dammuppsamling är då bättre än med vinkelslip.
Vid slipning med slipstift avges betydligt lägre halter PCB än vid bearbetning med vinkelslip. Slipstift bedöms därför vara det bästa verktyget för slipning vid sanering inomhus.
Ny kåpa framtagen av SP fungerar väl vid sågning med det verktyg den tillverkats för. (Motsvarande kåpor kan tas fram för andra maskiner.)
Rengöring av dammsugarens filter är viktigt för att behålla ett bra flöde.
Kolfilter kopplat efter dammsugaren minskar PCB-halterna i avluften och kan möjligen diskuteras vid bearbetning med slipstift. Men värdet av minskad PCB-spridning via dammsugarens avluft bör bedömas i relation till andra spridningsvägar vid sanering.
I rapporten presenteras en checklista avsedd att användas av saneringsentreprenörer för en säker arbetsmiljö vid sanering av PCB-haltiga fogmassor. Beställare och konsulter kan använda checklistan som underlag vid beställning av saneringsentreprenader.
Kontaktperson: Ingemar Samuelson, tfn 010-516 51 59
Oförklarlig missfärgande påväxt på råspont har uppstått i många vindar, på takutsprång och på fristående tak i carportar. En förklaring till denna påväxt skulle kunna vara att torkningen av virke orsakat en anrikning av näringsämnen på ytan och att dessa ämnen gynnat tillväxt av missfärgande svampar.
Projektet har genomförts med provvirke från olika sågverk som har torkats vid olika temperaturer. Proven har analyserats dels med avseende på förekomst av näringsämnen dels med avseende på möglingsbenägenhet på ytor som torkat fritt och på ytor där uttorkningen har begränsats av strö.
Resultaten tyder på att summahalten av lågmolekylära sockerarter är högre på ytor som torkat fritt än på ytor vid strö. Den mykologiska analysen visar större grad av påväxt på de ytor som torkat fritt.
För att kunna ge svar på åtgärder för redan inträffade skador och framför allt på förändringar för att undvika framtida problem behöver kompletterande analyser av summahalten av lågmolekylära sockerarter göras i en profil i träytan.