Branschgemensam utredning om fuktskador i putsade, odränerade ytterväggar
Internetbaserad kunskapsöversikt för fuktsäkring av byggnader
Daghemsmiljöns betydelse för astma och allergiska besvär hos barn
Fuktsäkert byggande - Kritiska fukttillstånd för mikrobiella angrepp på olika byggnadsmaterial
Lansering och informationsspridning av ByggaF – En metod för införande av fuktsäkerhet i byggprocessen
Avstängd eller reducerad ventilation i skolor – risker och möjligheter
Beständighet hos täthetslösningar
Hållbar och varsam renovering och energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader - en förstudie
Hållbar och varsam renovering och energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader – en förstudie
Projektledare: Fredrik Ståhl, tel 010-516 59 11
Idag ställs det allt hårdare krav på minskad energianvändning i byggnader av kulturhistoriskt värde. När energieffektiviseringsåtgärder planeras och genomförs är det viktigt att se byggnaden och installationerna som en helhet så att energieffektiviseringen inte leder till en försämrad innemiljö eller äventyrar byggnadens beständighet eller kulturhistoriska värden. Syftet med projektet är att sammanställa befintlig kunskap avseende energieffektivisering och hållbar renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, med fokus på byggnader som används som bostäder, kontor, skolor och kommersiella lokaler. Målet är att minska energianvändningen med 20-40% och samtidigt förbättra innemiljön, bevara byggnadernas kulturhistoriska värden samt förlänga byggnadernas livslängd.
Beständighet hos täthetslösningar
En byggnads lufttäthet har mycket stor betydelse för energianvändningen i densamma. Det finns flera orsaker till detta: minskad isolerförmåga, försämrad värmeåtervinning, ökad ventilationsgrad samt höjd innetemperatur för att kompensera för försämrad termisk komfort.
Lufttätheten hos en byggnad skapas genom att ha lufttäta skikt med lufttäta skarvar och genomföringar. I många byggnader skapas lufttätheten huvudsakligen genom ett flexibelt material, såsom plastfolie som exempelvis skarvas genom häftning eller tejpning. Både plastfolien och skarvmaterialen åldras med tiden, vilket kan medföra att lufttätheten hos byggnaden försämras. Åldringen hos materialen beror på olika faktorer såsom värme, kyla, fukt, sol (UV-strålning), syre, ozon, kemikalier och mekanisk påverkan.
Målet med projektet är att klargöra hur tätheten i en byggnad ändras med tiden och att visa på, ur beständighetssynpunkt, både bra och dåliga konstruktionslösningar, samt att föra ut kunskapen i branschen.
Arbetet består av flera delar. Inledningsvis inventeras täthetslösningar genom intervjuer med täthetsprovare/projektörer/konstruktörer/entreprenörer, byggplatsbesök och litteratursökning. Dessa täthetslösningar utvärderas sedan ur beständighetssynpunkt. Det görs främst genom provning i laboratorium av material och materialkombinationer med avseende på åldring. Åldring kan åstadkommas med exempelvis värme, fukt eller alkali (material i kontakt med betong) beroende på vilket material som provas. Utvärdering av lufttätheten efter åldring utförs med t ex dragprov, styvhetsmätning, eller tryckprovning (det vill säga luftläckageprovning). Hur tätheten hos hela byggnader har ändrats med tiden görs genom att utföra täthetsprovningar på byggnader som tidigare har täthetsprovats och dokumenterats (ca 10-15 år gamla) och att läckagesöka.
Avstängd eller reducerad ventilation i skolor – risker och möjligheter
Projektledare: Linda Hägerhed Engman, tel 010-516 51 79
För att spara energi i skolbyggnader har man på många håll avstängd ventilation eller lågfartsdrift då skolan inte används, t ex under natten eller på helger. Energibesparingspotentialen jämfört med kontinuerlig drift är således ca 30 %. Det saknas dock kunskap om hur byggnaden och innemiljön kan påverkas vid den här typen av intermittent drift. Till exempel hur mycket måste man ventilera före skoldagen börjar för att säkerställa god luftkvalitet? Hur fungerar det i byggnader med täta respektive mindre täta klimatskal? Flertalet vetenskapliga studier har rapporterat signifikanta samband mellan luftkvalitet, luftomsättning i skolan och hälsoaspekter bland elever och personal. Flera studier har även visat på luftomsättningens betydelse för skolprestationen. Energibesparingsåtgärder får aldrig ske på bekostnad av en hälsosam innemiljö.
Projektets mål är att ta fram kunskap om avstängd/reducerad ventilation under icke-skoltid riskerar att påverka byggnaden och innemiljön negativt. Vi kommer även att studera hur byggnadsskalets lufttäthet har betydelse för luftkvaliteten i skolor med avstängd/reducerad ventilation. Projektet är planerat att genomföras i tre steg; 1) intervjustudie, lägesbeskrivning 2) Exempelberäkningar och 3) Fältstudier. Projektet förväntas kunna ge underlag för att ge råd angående utformning av avstängd eller reducerad ventilation under icke-skoltid utan att innemiljön påverkas negativt.
ByggaF – En metod för införande av fuktsäkerhet i byggprocessen
Informationsprojektet innebär att sprida information till byggbranschens olika aktörer (byggherrar, arkitekter, tekniska konsulter, entreprenörer, leverantörer och fastighetsförvaltare) om en ny metod kallad ”ByggaF” (en förkortning av Bygga Fuktsäkert) som säkerställer, dokumenterar och kommunicerar fuktsäkerheten i byggprocessen. Informationen skall ske genom att ta fram en instruktiv manual och ett skriftligt informationsmaterial i form av en broschyr samt ett presentationsmaterial som kan användas och spridas vid seminarier och utbildningstillfällen. Syftet är att Bygga F, skall bli allmänt känd och att byggbranschens aktörer skall arbeta enligt ByggaF metoden och efter hand arbeta in den i sina egna verksamhetssystem. ByggaF har redan använts i ett antal pilotprojekt och erfarenheterna från dessa projekt visar att den är ett användbart hjälpmedel för att säkerställa en fuktsäker byggprocess.
Fuktsäkert byggande – Kritiska fukttillstånd för mikrobiella angrepp på olika byggnadsmaterial
De uppdaterade byggreglerna innebär bland annat att byggmaterials kritiska fukttillstånd behöver vara känt för att undvika att skada uppstår. Det finns emellertid dålig tillgång till data för vid vilka gränser av fukt och temperatur som specifika material reagerar med mögelpåväxt. Metoderna att beskriva detta är inte standardiserade och det finns inget systematiskt sätt att testa ett materials kritiska fukttillstånd. Målet med detta projekt är att bestämma det kritiska fukttillståndet för olika typer av konstruktionsmaterial i syfte att skapa ett sätt att ta fram fuktsäkra konstruktioner i enlighet med Boverkets byggregler. Slutligen ska projektet utmynna i en metod att testa kritisk fukttillstånd för olika typer av byggmaterial.
Branschgemensam utredning om fuktskador i putsade, odränerade ytterväggar
FoU-Väst sökte genom NCC under våren 2007 finansiering hos SBUF till ett forskningsprojekt om fuktsäkerheten i putsade, odränerade träregelväggar. Projektet beviljades i juni 2007. Projektet leds av en projektgrupp med deltagare från branschen. SP är utförare av projektet.
Den centrala frågeställningen i projektet är om det överhuvudtaget är möjligt att utföra en fuktsäker flerskiktsvägg, av denna typ, med enstegstätning.
Syftet med projektet är att:
- Göra en kartering av omfattningen av fuktskador i putsade, odränerade väggar med enstegstätning. Hur många byggnader har denna konstruktion, hur många har drabbats av skador, vad beror skadorna på och hur ser de ut?
- Utvärdera konstruktionen med odränerade väggar med enstegstätning med avseende på fuktsäkerhet.
- Ta fram lämpliga åtgärder för redan skadade väggar. I detta arbete ingår att formulera lämplig inventeringsmetodik för att bedöma omfattningen av skador och att, i samverkan med branschen, ge förslag till åtgärder, både i lämplig omfattning och med lämpliga metoder och material.
- Ge förslag till bättre konstruktioner och ta fram materialval för denna konstruktion. Går det att över huvud taget bygga väl isolerade träregelväggar med putsad utsida?
Internetbaserad kunskapsöversikt för fuktsäkring av byggnader
Projektledare: Eva Sikander, tfn 010-516 51 62
Många fuktskador som uppkommer idag med negativa följder för både hälsa, ekonomi, och förtroende, hade kunnat undvikas om befintlig kunskap hade tillämpats i större utsträckning av byggsektorns olika aktörer. Viljan att utföra ett arbete där fuktskador undviks finns i byggbranschen. I en enkätstudie framkom att nästan alla aktörer anser att det finns ett stort intresse för utbildning i fuktområdet och de flesta anser att det finns ett behov av fler hjälpmedel inom fuktområdet. Vid kontakter med projekterande ingenjören, arkitekter och konstruktörer uttrycker de ofta att de saknar enkla hjälpmedel för fuktdimensionering i sitt arbete.
Syftet med informationsprojektet är att sprida befintlig kunskap, både forsknings- och erfarenhetsbaserad, om fuktsäkra lösningar till projektörer och andra aktörer i byggbranschen för att öka förståelsen för fuktfrågorna.
Informationen har sammanställts i ett datorbaserat verktyg med länkar till andra källor. Verktyget skall på ett systematiskt och informativt sätt gå igenom grundläggande fuktmekanik, fuktbelastningar, fuktskydd, materialval, vanliga problem och ge tips på konstruktionsutformningar, hjälptexter och hänvisningar till litteratur eller verktyg som är relevanta för olika byggnadsdelar.
Länk till webbplatsen: Fuktsäkra byggnader
Daghemsmiljöns betydelse för astma och allergiska besvär hos barn
Projektledare: Thorbjörn Gustavsson, tfn 010-516 52 79
Barn i förskoleåldern vistas i stor utsträckning på daghem. Studier har visat att daghemsvistelse ökar risken för olika typer av allergiska och astmatiska besvär hos barn. Det finns också studier som visar att det finns stora brister i inomhusmiljön på daghem och skolor. Fukt- och mögelskador samt bristfällig ventilation är inget ovanligt.
Forskning visar att bl a fuktskador i byggnader utgör en risk för flera olika hälsobesvär bland barn och vuxna. I forskningsprojektet ”Fuktiga Bostäder och Hälsa” undersöks sambandet mellan fuktiga byggnader och astmatiska och allergiska besvär hos barn. I studien har man sett att det finns signifikanta skillnader i frekvens av barnens självrapporterade hälsobesvär (enkätstudie) mellan olika daghem. Detta väcker frågan om det är något i daghemsmiljön som kan förklara dessa skillnader.
Om daghemsvistelse har betydelse för hälsobesvär kan man tänka sig två möjliga förklaringar. Dels att miljön som sådan utgör en risk eller ett skydd (t ex att vara tillsammans med andra barn), dels att vissa daghem (t ex med fuktskador) medför ökad risk, det vill säga det har specifikt med byggnaden att göra.
I föreliggande studie undersöks daghemsmiljöns betydelse för astma och allergiska besvär hos barn. Undersökningen inleds med en hälso- och boendeenkät bland de kommunala daghem som ingick i ovan beskrivna studie (Fuktiga Bostäder och Hälsa). Syftet är att undersöka om det återigen, nu med andra barn, går att urskilja daghem med få respektive många självrapporterade hälsobesvär. Därefter undersöks och jämförs dessa daghem med avseende på byggnadstekniska faktorer och exponeringar (i luft och på damm) i syfte att undersöka om det finns faktorer som samvarierar med frekvensen av besvär.
Målet med projektet är att identifiera riskfaktorer i den byggda miljön särskilt när det gäller astma, allergi och överkänslighetsbesvär. Ny kunskap om vad som orsakar hälsoeffekter inomhus är viktiga för att producera nya byggnader men också för att åtgärda befintliga byggnader med problem.