Släckning av silobränder

Släcktaktik och detektering har studerats i en serie försök med träpellets lagrade i en högsilo. Försöken utfördes på SP brandlaboratorium i Borås med en silo i modellskala där 4 m3 träpellets fylldes upp i silon inför varje försök.

Det har under senare år skett ett antal bränder i silos där man lagrat träpellets. Ett exempel på en stor och svårsläckt brand av den typen var branden i Härnösand hösten 2004 där det brann i tre av fem stycken 35 meter höga silotorn som var fyllda med ca 5000 m3 träpellets vardera. Brandorsaken var självantändning.

Bränder i silos är generellt svårsläckta och kan utgöra svårbedömda risker för räddningstjänstens personal. SP har tidigare utrett kunskapsläget och befintliga metoder vad gäller släckning av bränder i silos. Detta arbete utmynnade i rapporten ”Släckning av bränder i silos”, SP-AR 2004:16 (se länk till höger). Rapporten visar på farorna med silobränder och bristen på kunskap om hur dessa bränder skall släckas.

Siloförsöken på RISE

För att förbättra kunskapsläget vad gäller släckinsattser vid silobränder har experiment nyligen utförts på RISE (tidigare SP) med träpellets i en modellsilo. Projektet är finansierat av Brandforsk, Värmeforsk, Lantmännen och försäkringsbolaget If. Experimenten utökades med detaljerade mätningar av emitterade ämnen för att ge mer kunskap vad gäller detektion. Denna utökning av projektet finansierades av Statens Energimyndighet (STEM) genom kompetenscentrumet CECOST.

Modellsilon som byggdes upp i betong inför försöken hade en höjd på 6 m och en diameter på 1 m. Inför varje försök fylldes silon med ca 2,4 ton träpellets till en höjd av ca 5 m. En glödbrand etablerades inne i pelletsbulken men hjälp av en lokal värmekälla för att efterlikna en självantändning. Glödbranden fick sedan sprida sig i silon tills en meterstor sektion av silons innehåll var pyrolyserad. Pyrolyszonens utbredning följdes med nära 100 termoelement som var utplacerade inne i silon. Bildade gaser analyserades kontinuerligt både inne i pelletsbulken och uppe på silotoppen.

Varje enskilt försök tog flera dagar i anspråk. Både brandutbredningen av pyrolysen och släckningen är långsamma förlopp. Fyra försök utfördes där det ingick studier av inertering både med koldioxid och med kvävgas.

Släckning av en silobrand kräver rätt taktik

Experimentella studier av släcktaktik vid silobränder har aldrig tidigare utförts med en provuppställning av motsvarande relativt stora dimensioner. Det är därför roligt att kunna rapportera att försöksserien var lyckad och att t.ex. repeterbarheten av pyrolysfasens utveckling innan släckning var mycket hög. Pyrolyszonen vandrade under alla försök nedåt i silon från det område där pyrolysen startade medan en ”våg” av fukt och pyrolysgaser sakta vandrade uppåt. Resultaten från försöken är inte fullständigt utvärderade vid publiceringen av denna artikel, men några generella observationer vad gäller detektering och släckning av silobränder kan ändå ges här:

  • Tidig detektion är önskvärd men svår att erhålla med konventionella metoder. När man detekterar rök eller förhöjda halter av t.ex. kolmonoxid i toppen har pyrolysförloppet sannolikt pågått i flera dygn.´
  • Släckning görs bäst genom inertering med koldioxid eller kvävgas som tillförs (i gasfas) så nära silons botten som möjligt.
  • Vatten får inte användas eftersom materialet sväller kraftigt och man kan riskera att spränga silon.
  • Öppningar och otätheter i silon skall tätas så effektivt som möjligt. Varje otäthet innebär ökad pyrolysintensitet och en mer svårhanterlig situation. Att öppna upp och tömma en brinnande silo är det sämsta man kan göra.
  • En kontrollerad tömning inleds när man genom t.ex. temperaturmätningar och gasanalyser noterar att pyrolysintensiteten reducerats kraftigt.
  • Man får räkna med en lång släckinsats (dagar-veckor).

Resultaten från försöken har publicerats i SP rapport 2006:47 (se länk till höger).

 

SP, Swedish ICT och Innventia går samman för att skapa en samlad institutssektor och bli en starkare innovationspartner. Vid årsskiftet 2017 bytte vi namn till RISE.

Relaterad information

Verksamhetsområden

RISE Säkerhet och transport

Dokument

Se även

Pressmeddelande

Kontaktpersoner

Henry Persson

Tel: 010-516 51 98

Per Blomqvist

Tel: 010-516 56 70

RISE Research Institutes of Sweden, Tel 010-516 50 00, E-post info@ri.se

SP, Innventia och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner för näringsliv och samhälle.
Under 2017 kommer sp.se att vara en av flera webbplatser inom RISE. Besök gärna ri.se för mer information om RISE.

Dela den här sidan: