Delområde A
Kritiska tillstånd för mögelpåväxt vid olika klimat
En första ansats till att ta fram en modell, baserad på det s k dos-responskonceptet, har tagits fram inom WoodBuild i samarbete mellan LTH och SP. Några av de viktigaste slutsatserna från det aktuella projektet är:
- Det är möjligt att förutsäga påväxt av mögel för ett godtyckligt klimat med rimlig säkerhet.
- Modellen kan generellt sett kvantifieras med hjälp av laboratorieprovningar av olika material under kontrollerade klimat.
- När väl modellen kvantifierats för ett visst material, kan den tillämpas under godtyckliga klimatförhållanden för det aktuella materialet.
- Modellen förutsäger reaktion på utomhusklimatet på olika platser med avseende på risken för mögelangrepp vilket stämmer väl överens med allmän erfarenhet.
Isaksson, T, Thelandersson, S, Ekstrand-Tobin, A, Johansson, P (2010): Critical conditions for onset of mould growth under varying climate conditions. Building and Environment 45.
Delområde B
Mätningar av fukt- och temperaturförhållanden för trä i klimatskärmen - kunskapsläget
Inom ramen för WoodBuild delområde B har en sammanställning av genomförda fukt- och temperaturmätningar i trä i klimatskärmen (grund, väggar, tak och vindar) genomförts.
De studier som tagits med är gjorda i ett klimat som är likt vårt svenska klimat och på konstruktioner som liknar våra svenska konstruktioner. Mätningarna har gjorts i befintliga hus, hus under uppförande eller försökshus. Dessutom finns mätningar redovisade från laboratorieobjekt såsom väggar och tak som uppförts för att studera enskilda storheter som exempelvis diffusion. Mätningarna har gjorts i trämaterial (oftast uttryckt som fuktkvot) eller i omgivande luft (relativ fuktighet) i direkt anslutning till trä. De skall representera de exponeringsförhållanden som trä utsätts för i klimatskärmen.
Generellt är det svårt att dra några slutsatser med avseende fuktkvoten i trämaterialet i våra byggnader eftersom variationen är stor, allt från 2 % till över 30 %, vilket till största del beror på omgivande klimat. Resultaten från den genomgångna litteraturen visar att placeringen av träet i konstruktionen har en mycket stor inverkan på fukt- och temperaturnivåerna. Är träet nära utomhusklimatet kommer fuktnivån att i stort sett vara i jämvikt med utomhusklimatets variationer, det vill säga träet kan exempelvis svälla och deformeras, samt få tillgång till den fukt som krävs för att exempelvis tillväxt av mögelsvampar och i värsta fallet röta skall ske.
Kurkinen, K, Hansson, M, Mjörnell, K, (2009): Sammanfattning av tidigare mätningar av fukt- och temperaturförhållanden för trä i klimatskärmen. SP Rapport 2009:43
Delområde C
Fukt- och temperaturförhållanden i träkonstruktioner ovan mark – kunskapsläget
En omfattande inventering har gjorts rörande undersökningar av fukt- och temperaturförhållanden hos träkonstruktioner som är exponerade utomhus ovan mark. De viktigaste slutsatserna kan dras av inventeringen är:
- Mycket lite information finns tillgänglig när det gäller fuktförhållandena i skarvar och ”fuktfällor”.
- Få studier kan relatera aktuella förhållanden om fukt- och temperaturförhållanden till det omgivande klimatet.
- Olika ytbehandlingars inverkan på fuktförhållandena har studerats i ganska stor omfattning, men de handlar i regel endast om jämförelser mellan olika färgsystem eller ändträförslutningar.
- Få undersökningar rör studier av hur konstruktionsutformningen inverkar på fuktförhållandena.
Fredriksson, M (2010). A critical literature review of moisture and temperature conditions in wood exposed outdoors above ground. LTH-rapport TVBM 3152.
Delområde D
Olika trämaterial ger olika mögelpåväxt
En jämförande provning av tio olika träbaserade material –impregnerat trä, brandskyddsimpregenrat trä, kemiskt modifierat trä, trä-träplastkomposit (WPC) samt obehandlade referenser av furusplintved och gran – provades med avseende på mögelpåväxt under 42 dagar i laboratorium vid 90 % RF och 22°C.
Även om resultaten måste tolkas med viss försiktighet, så indikerar de signifikanta skillnader i mögelresistens mellan de olika material som provats. Furusplintved, termiskt modifierat och furfurylerat trä visad sig mest mögelbenägna under de aktuella provningsförhållandena. Trä-plastkomposit tillverkad av spån som impregnerats med ett preparat innehållande en isothiazolon-förening visade sig klara sig bäst. Vidare studier vid olika klimat samt fluktuerande klimat krävs för att få bättre förståelse för olika trämaterials mögelresistens.
Johansson, P, Jermer, J (2010). Mould growth on wood-based materials – a comparative study Int. Res. Group on Wood Protection, IRG/WP 10-20455
Delområde E
Nyansera BBRs krav på kritiska fukttillstånd!
Boverket har gett ut nya byggregler BBR 2006.I dessa anges att för material där kritiska fukttillstånd inte är väl undersökta och dokumenterade skall 75 % RF användas. Eftersom begreppet är nytt saknas information även för traditionella byggmaterial såsom trä och en rad följdfrågor uppstår. Man ifrågasatte om man överhuvudtaget kunde bygga med trä och uppfylla kraven i BBR.
En statusrapport har utgivits av forskargruppen inom ramen för ett delprojekt i
WoodBuild för att beskriva nuvarande kunskapsläge. Slutsatserna är bland annat följande:
- Det finns väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd för trä.
- Man bör nyansera BBRs krav på kritiska fukttillstånd, med hänsyn till temperaturnivå, varaktighet och variation hos fuktbelastningen. Då ligger de kritiska fukttillstånden för mögelpåväxt på trä ofta långt över 75 % RF.
- De nya reglerna ställer höga krav på virkesleverantörer och virkesanvändare.
Nilsson, L-O (2009). Kunskapsläge och råd för fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner. Lägesrapport 2009. LTH Rapport TVBM 3151.
Guide för trädäck och altaner
Trädäck och altaner kan utföras och varieras på många olika sätt och ger stor valfrihet att skapa trevliga utemiljöer. Det slutliga resultatet och konstruktionens beständighet beror av många aktörers olika insatser. Arkitekten/projektören ansvarar för arkitektur och konstruktion, tillverkaren för trävaran, entreprenören för montaget och förvaltaren för skötsel och underhåll. Guiden riktar sig till alla aktörer inom byggandet av trädäck och altaner. Guiden för projektering, materialtillverkning, montage och underhåll exemplifierar vad som ska utföras i varje led och tydliggör de olika aktörernas ansvarsområden och samverkan.
Det ska ge vägledning till hållbara funktionsdugliga trädäck och altaner.
Sandberg, K (2010). Guide för trädäck och altaner. SP Info 2009:64