SP Förbränningslabb - ett förbränningstekniskt centrum för utrustning och bränslen upp till 500 kW

Nya biobränslen och småskalig teknik med hög tillgänglighet och enkel skötsel – en önskedröm för både tillverkare och konsumenter! Alla som försökt elda askrika pellets eller agrobränslen vet att det inte alltid går så lätt och att olika bränslen ställer olika krav. Även utrustning för rena träbränslen utvecklas kontinuerligt, och nya idéer kan behöva testas och gamla utvärderas.

Med vår erfarenhet från småskalig eldning av ved och träpellets och från agrobränslen kan vi hjälpa er med råd och praktiska tester, antingen frågeställningen gäller bränslekvalité, askkemi, säkerhet, förbränningsprocessen, emissioner eller korrosion.

Bilden visar brinnande träflis i en stokereldad panna. Flispannor är exempel på utrustning som testas och certifieras på SP Förbränningslabb.

Bränslekvalité

Ett första svar på frågan "Kan man elda det här?" ges av en bränsleanalys. Vårt kemilabb analyserar värmevärde, fukt- och askhalt, och andelen brännbara ämnen. Analys av huvudelement i askan (kalcium, kalium, fosfor, svavel, klor etc) berättar en hel del om när bränslet börjar sintra och slagga, om påslag och korrosion måste tas i beaktande och om stofthalterna kan bli betydande. Analys av spårelement (kadmium, zink, bly, arsenik mm) kan peka på behov av rening och speciell behandling av restprodukter. Bränslets kvävehalt ger en fingervisning om halten kväveoxider i rökgaserna. Även fysikaliska egenskaper, som densitet, andel finfraktion, flytegenskaper etc ger information om hur bränslet beter sig. Analyserna utförs enligt etablerade standarder och metoder men vi utvecklar även egna kundanpassade metoder.   

 

Bränslepellets och slagg från rörflen.

Agrobränslen - bränslen från jordbrukssektorn som halm, spannmål, raps, energigräs, hampa mm, utgör en ännu outnyttjad resurs. Sintringsbenägenhet kan undvikas t.ex. med rätt eldningsteknik, med additiv eller genom att blanda bränslen på ett optimalt sätt.

Förbränningstester

"Hur uppför sig ett visst bränsle i just min brännare eller panna?" Vissa delar av förbränningsprocessen kan bedömas med blotta ögat, andra kräver mätteknik för att kunna värderas på ett riktigt sätt. Hur värmeutbytet inverkar på utbränning och slaggning i glödbädden, hur finjusteringen av luftfördelningen påverkar kolvätehalten, hur mycket av det osynliga stoftet kan undvikas med rätt inställning, etc.

 

Stoftpartiklar uppdelas i storleksfraktioner i

en lågtrycksimpaktor och skickas till analys.

Vi har konventionell mätutrustning för temperatur, rökgasanalys och stoftmätningar, men även avancerad utrustning för analys av partiklar och de gasformiga ämnen som kan bildas. Med din utrustning monterad i en av våra riggar har du möjlighet att öka din faktiska kunskap, testa dina lösningar och minimera eventuella problem exempelvis med att brännaren släcks ned eller att korrosionsskador uppstår i rökgaskanalen.

Tillämpad forskning

Rådgivning och problemlösning

SP Energiteknik har sedan många år etablerat en gedigen generell kunskap om förbränning i allmänhet och småskalig förbränning i synnerhet. För studier utanför laboratoriet t.ex. i större kraftvärmepannor har vi omfattande fältutrustning. Vi hjälper till med rådgivning och problemlösning där du efterfrågar den.

Referenser

• Syntes och analys av emissionsfaktorer för småskalig biobränsleförbränning (2007) Naturvårdsverket
• Samförbränning av bilfluff, rötslam och avfall i en 20 MW fluidbäddpanna – Studier av bränslesammansättningens påverkan på beläggningsbildning (2007) Energimyndigheten
•  Partikelmätning vid vedeldning - Jämförelse mellan provtagning i skorsten och spädtunnel (2007) Energimyndigheten
• Rökgasbrunn vid spannmålseldning (2007) Jordbruksverket
• Förbränning av otorkad havre och havrefrånrens - hur fungerar förbränningen och hur påverkas ekonomin? (2007) Jordbruksverket
• EnergimyndighetenTekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie (2006) Stiftelsen Lantbruksforskning
• Förbränningsförlopp i en bädd av biobränsle III (2006) Energimyndigheten
• Avskiljning av submikrona partiklar vid biobränsleförbränning med rökgaskondensering eller kondenserande våta elfilter - Analys av möjligheterna (2006) Värmeforsk
• Hur valet av förbränningsteknik påverkar utsläpp till luft vid närvärmecentraler vid eldning av spannmål (2006) Jordbruksverket
• Additiv i syfte att förhindra korrosion och sura utsläpp vid spannmålseldning (2006) Jorbruksverket

• Dioxiner/furaner och hexaklorbensen från småskalig spannmålsförbränning

  (2006) Stiftelsen Lantbruksforskning
• Analysmetoder för asksmälttemperatur hos träpellet samt temperaturmätning i två pelletbrännare (2006) Pellsam
• Fältstudie av metan och andra viktiga komponenter från vedpannor (2006) Energimyndigheten och Naturvårdsverket
• Åtgärder för samtidig minimering av alkalirelaterade driftproblem (2005) Värmeforsk 
• Spannmålsbrännare – funktion, säkerhet, emissioner (2005) Jorbruksverket, Länsförsäkringar, Ecotec
• Förbränning sv utsorterade avfallsfraktioner (2004) Värmeforsk
• Fluktuationr och genombränningar i bränslebäddar (2004) Energimyndigheten
• Emissionsnivåer av komponenter som omfattas av miljömålet "Frisk luft" vid P-märkning och miljöprovning av eldningsutrustningar för villor (2004) Energimyndigheten
• Sotbeläggningars tillväxttakt i eldstäder och rökkanaler och dess inverkan på brandrisken (2003) Räddningsverket
• Råvaror för framtida tillverkning av bränslepellets i Sverige - En kartläggning av tänkbara alternativa råvaror på kort och medellång sikt (2003) Värmeforsk
• Förstudie av vedeldningssystemet Exellent (2003) Energimyndigheten
• Realtidsmätning av pPAH-utsläpp från småskalig biobränsle- eldning - utvärdering av PAS-tekniken (2003) Energimyndigheten
• Partikelemissioner från biobränsleeldade mindre fjärrvärmecentraler (2001) Värmeforsk
• Reduktion av NOx från en pelletsbrännare – en parameterstudie (2000) Energimyndigheten