P-märkt innemiljö

P-märkning avseende innemiljö enligt SPCR 114

P-märkning

P-märkning av innemiljö kan avse bostäder, skolor och daghem och kontor.

Reglerna omfattar såväl befintliga hus som nyproduktion. Egenskaper och krav avser termisk komfort, luftkvalitet, fukt, buller, radon, elektriska och magnetiska fält samt tappvarmvattentemperatur som framgår av "Kriterier för sunda byggnader och material" [Boverket, 1998]. Reglerna innehåller två steg, det första, "På väg mot P-märkning", avser en uppföljning från SPs sida av förberedelserna för P-märkningen och det andra, "P-märkning", avser den fortlöpande förvaltningen.

Med hjälp av P-märkningssystemet ska innehavaren av certifikatet kunna visa att husen förvaltas enligt ett dokumenterat innemiljösystem, att fel kan förebyggas genom att det säkerställs att egenkontrollen fungerar effektivt och att husen svarar mot de krav som uppställs i föreliggande regler. Genom en effektiv kvalitetskontroll, P-märkning, kan god innemiljö skapas och risken för kostsamma skador och reparationer minimeras.

Villkor för "På väg mot P-märkning"

För att uppnå en erforderlig grund för fortsatt förvaltning av hus och upprätthållande av krav på innemiljö krävs ett väl genomfört förarbete. Vid nyproduktion gäller det projektering och byggnation, vid befintligt hus gäller det grundlig undersökning av rådande förhållanden samt åtgärder. Förutsättningen för detta är att det finns en kvalitetssäkring. Denna kvalitetssäkring ska bygga på rutiner som ska redovisas för SP löpande under processen.

Nyproduktion

Rutiner ska upprättas och vidmakthållas för att kunna ge underlag och riktlinjer till projektering så att kraven uppfylls.

Inför en projektering ska brukarens behov och önskemål för lokalerna identifieras och dokumenteras. Exempel på detta är

• hur många personer ska som mest vistas i varje lokal
• vilken verksamhet ska råda i varje lokal
• behov av speciell ljudisolering eller ljusförhållanden
• behov av allergi- och handikappanpassning

I underlag och riktlinjer till projektering ska följande finnas med

• reglerna i SPCR 114
• vad har det varit för verksamhet på tomten tidigare. Behov av marksanering?
• grundläggningssätt väljs beroende på markens beskaffenhet och fuktförhållanden (kan innebära att en markundersökning blir nödvändig att utföra)
• förteckning över vilken verksamhet som ska råda i varje lokal, maximalt antal personer i varje lokal och andra uppgifter om framtida verksamhet som är väsentliga för projekteringen
• förteckning av övriga krav som inte anges i byggnormer eller reglerna för P-märkning
• projektören ska arkivera sina projekthandlingar i minst tio år

Projektören ska uppfylla följande krav

• identifiera och dokumentera krav, t ex reglerna för P-märkning, som utgör underlag för projekteringen
• upprätta anvisningar för de olika teknikområdena, t ex grund, bärande stomme, el, värme, ventilation, vatten och avlopp m m
• upprätta anvisningar och rutiner för hur material, komponenter etc dels förvaras så att de inte skadas i väntan på montering, dels hanteras om de inte uppfyller kraven på kvalitet, dimension etc vid fortlöpande kontroll under byggskedet
• dokumentera och redovisa konstruktionsresultaten i form av beräkningar, specifikationer och analyser
• om nya obeprövade konstruktionslösningar eller installationer införs ska detta diskuteras med beställaren och SP
• ta fram ett väl utvecklat och detaljerat ritningssystem. Generella krav på ritningssystemet ges nedan
• en systematisk littrering ska finnas
• en tydlig koppling mellan ritningar på olika detaljnivå genom t ex hänvisning på ritning
• ritningsförteckning över samtliga serier med ritningar ska finnas. Senaste revideringsdatum ska framgå. Alla konsulter i projekteringsgruppen ska underrättas samtidigt om vilket revideringsläge som gäller för ritningarna. Projektledaren bestämmer när sådan revidering ska utfärdas. Ändringar kan distribueras med kortfattade skriftliga PM eller med nya ritningskopior. Väsentliga ändringar från föregående ritning eller annat underlag ska markeras.
• det ska framgå vem som upprättat och godkänt ritningarna
• uppgifter om materialkvaliteter, dimensioner m m ska framgå. Detaljeringsgraden är avhängig hur de kompletterande beskrivningarna är utformade
• ta fram beskrivningar och bygghandlingar för
• markarbeten
• husbyggnadsarbeten
• målningsarbeten
• VVS-tekniska arbeten
• eltekniska arbeten

Byggskede

Rutiner ska upprättas och vidmakthållas enligt följande för att kraven ska uppfyllas. Entreprenören ska tillsammans med beställaren och dennes projektör upprätta checklistor för kontroller. Alla kontroller, som är väsentliga under byggskedet, samordnas, även de som inte krävs för P-märkning. Av checklistorna ska tydligt framgå vad som ska kontrolleras och vad som är godkänt mätvärde, mått, tolerans, mätmetod etc. Checklistorna ska fyllas i och signeras av personer som är godkända av entreprenören och beställaren. Exempel på kontroller under byggskedet är vid

• grundläggning (kapillärbrytande skikt, dräneringsmaterial, dräneringsledningar m m)
• stommontage (virkeskvalitet, fuktinnehåll m m)
• isolering (utfyllnad, tjocklek vid lösfyllnadsisolering, vindavledare m m)
• fuktsäkerhet (fuktspärr under syllar, avledning av vatten bakom tegelfasader, fuktighet i betong före läggning av golvmattor, fönsterbleck m m)
• andra funktioner (byggnadens lufttäthet, ventilation, buller m m)
  

Entreprenören ska säkerställa att inköpta material och produkter överensstämmer med ritningsunderlag och beskrivningar. Vidare ska det finnas en effektiv mottagningskontroll på byggplatsen som dokumenteras i checklistor. Vid antecknande av resultat och eventuella åtgärder införs datum och signum av kontrollansvarig.

Befintlig byggnad

Grundlig första undersökning - GFU

Vid GFU ska byggnadens innemiljöstatus kartläggas genom besiktning och mätning. GFU görs på unika byggnader eller grupper av byggnader av samma tekniska utförande och med likartade system för värme och ventilation. Det ska finnas en plan för hur stor andel av lokaler eller lägenheter som ska kartläggas. Andelen lokaler eller lägenheter skall spegla förhållandena i byggnaden i stort.

Byggnadens konstruktioner, väggar, golv och tak, skall besiktigas med avseende på eventuella fuktskador och/eller materialemissioner som kan inverka på innemiljön. Resultaten från GFUn ger underlag för direkta åtgärder eller underhållsplan.

Tekniska åtgärder

Brister och fel som identifierats genom GFU ska åtgärdas. De brister och fel som är av långsiktig karaktär ska införas i underhållsplan. Injusteringar av bl.a värme, vatten och ventilation ska göras och dokumenteras. Injusteringsprotokoll ska utgöra referens under löpande drift.

Märkning

Beställaren får under processen uppge, t.ex i marknadsföringssyfte, att man är "På väg mot P-märkning", intill dess SP återkallar denna rätt. SP kan återkalla denna rätt om t.ex det sker alltför stora avvikelser från uppgjorda och av SP granskade mål och planer.

Ändring i planer och mål

Beställaren är skyldig att vid större ändring som kan påverka innemiljön underrätta SP, som avgör om ändringen är av sådan art att den kan godtas utan förnyad verifiering.

Rapport från SP

Efter genomförd "På väg mot P-märkning" skriver SP en rapport som bl a anger förutsättningarna för P-märkning.

Villkor för certifiering för P-märkning avseende innemiljö

Efter en inledande granskning av innemiljösystem med tillämpning på minst en byggnad, det vill säga inte del av byggnad, utfärdas certifikat. Certifieringen avser byggnader och inte företag eller organisation. Tilläggscertifikat lämnas för varje ytterligare byggnad som ska omfattas av samma innemiljösystem. Förutsättningen för certifikatens giltighet är att innemiljösystemet fortlöpande fungerar, vilket årligen kontrolleras av SP.

Ansökan

Ansökan om certifiering skall ske skriftligen och vara åtföljd av

• Innemiljöhandbok - beskrivning av innemiljösystem
• Rapport från "På väg mot P-märkning" som visar att krav uppfylls för de fastigheter/byggnader som ansökan omfattar
• Underhålls- och revisionsplan

Ansökan om tillägg av ytterligare fastigheter/byggnader skall ske skriftligen och vara åtföljd av

• Underhålls och revisionsplan för de fastigheter/byggnader som ansökan omfattar
• Rapport från "På väg mot P-märkning" som visar att krav uppfylls för de fastigheter/byggnader som tilläggsansökan omfattar

Certifiering, inledande bedömning av innemiljösystem

Inledningsvis görs en bedömning av att systemet för egenkontroll - "Innemiljösystemet" uppfyller kraven. Detta görs dels genom dokumentgranskning och dels genom besiktning vid besök. Denna bedömning görs inte i samband med ansökan om tillägg av ytterligare fastigheter/byggnader.

Kraven på innemiljösystemet bygger på samma principer som finns i ISO 9001/2 och ISO 14001 där den senare också utgjort mall för kapitel 4. För fastigheter som redan omfattas av ett certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001/2 kan det grundläggande ledningssystemet för P-märkning också anses vara uppfyllt.

Fortlöpande kontroll

Efter att certifikat har utfärdats görs årliga återkommande kontroller av att innemiljösystemet och att förvaltarens löpande egna kontroller fungerar.

Märkning

Märkningen (skylt eller motsvarande) av byggnader ska innehålla SPs P-märke, certifikatets nummer, namnet på innehavaren av certifikat, fastighetsbeteckning eller motsvarande. Märkningens utformning skall godkännas av SP. På märkningen ska finnas utrymme för de etiketter från SP som bekräftar fortsatt godkännande för ytterligare ett år framåt.

Giltighetstid för certifikat

Giltighetstiden för certifikat är fem år. På grundval av bl a rapporter från övervakande kontroll kan giltighetstiden förlängas efter ansökan från certifikatsinnehavaren.