Rörisolering

För installationer är det nödvändigt att begränsa värmeflödet till eller från mediet i installationen. Motiven kan vara

• ekonomiska krav, effektförluster till omgivningen ställs i relation till ökad isolertjocklek. En optimal isolertjocklek kan beräknas.
• yttemperaturkrav. Vid kalla installationer måste temperaturskillnaden mellan ytan och omgivningen begränsas för att kondens ej ska uppstå.
• begränsning av temperaturförändring, ibland måste inom industrin krav ställas på maximal temperaturförändring för det transporterade mediet.

För att isoleringen ska bibehålla sin värmetekniska funktion är det viktigt att förändring av den isolerande förmågan inte sker okontrollerat utan kan beräknas.

För att utföra beräkning av effektförluster eller temperaturfall i ett rörledningssystem är det nödvändigt att ha kunskap om rörisoleringens isolerande förmåga. För produktdeklaration behöver tillverkaren redogöra för produktens värmeisolerande förmåga

Metoder

Bestämning av värmeisoleringsförmågan hos rörisolering sker normalt genom tillämpning av metoderna NT VVS 007 eller EN ISO 8497. Vi är ackrediterade för båda metoderna. Vid bestämningen anges normalt storheten T-värde (effektförlust per längdmeter per °C temperaturdifferens) eller isoleringens värmemotstånd.

I broschyren "Värmeisoleringsförmåga hos rörisolering" (SP INFO 1998:19, PDF-fil 33 kB) beskrivs provningsmetoden lite mer ingående. Dessutom kan vi utföra:

• Bestämning av dimensioner enligt SS-EN 13467, SS-EN 13470
• Bestämning av vattenånggenomgångsmotstånd enligt SS-EN 13469 och vattenabsorption enligt SS-EN 13472
• Beräkning av vattenångdiffusion i kalla system enligt prEN 15758

Publikationer

Värme- och fuktteknisk funktion för rörisolering (SP AR 1997:49).