Måttband (även kallat mätband) används för många typer av längdbestämningar, ofta i samband med handel, byggnation eller myndighetsutövning. Därför finns det också många olika varianter, avsedda för olika tillämpningar. Vi skiljer mellan band avsedda att användas med spännkraft och sådana som inte spänns.
Fickmåttband
Fickmåttband är avsedda för kortare längder (upp till 5 m) och har i regel en upprullningsmekanism med returfjäder. De skall inte spännas. Noggrannhetsbehovet är i regel måttligt.
Märkmätare
En speciell variant av dessa är s.k. märkmätare som är avsedda både för mätning och måttöverföring samt märkning. Det mest kända fabrikatet är Talmeter.
Måttband
Längre måttband är i regel utförda som stålmåttband i kapsel eller ram. På grund av den stora längden, ofta upp till 50 m, måste de spännas med en viss kraft för att ge ett väldefinierat mått. Spännkraften är standardiserad till 50 N för de flesta band. Stålmåttband är ofta lackerade eller plastbelagda. Det förekommer även glasfiberband, men de har lägre noggrannhet.
Pejlband och cirkometer
Pejlband är måttband med lod. De används vanligen för att bestämma ("pejla") vätskenivån i cisterner och liknande.
En annan bandtyp är cirkometern som används för diameterbestämning på cirkulära objekt.
Avvikelse vid mätning
Måttband är i allmänhet tillverkade så att rätt visning fås om de spänns med en viss kraft, oftast 50 N, och om de används vid en viss temperatur, oftast 20 °C. Bandet bör vara märkt med uppgifter som visar aktuell spännkraft och temperatur. Om föreskrifterna inte följs kan avvikelserna bli avsevärda. Hur stora felen kan bli för ett typiskt band av stål visas i tabellerna 1 och 2 nedan. En speciell situation uppstår när måttband och det objekt man vill mäta är av samma material och har samma temperatur. I detta fall har måttbandet och objektet utvidgats eller krympt precis lika mycket, och man kan bortse från att temperaturen avviker från 20 °C. Det gäller dock, att måttband på grund av svårigheterna med spännkraft och temperatur bara är lämpliga att använda om man vill ha en upplösning på ett par millimeter när, eller sämre.
|
Spännkraft
(N) |
Mätfel
(mm) |
|
100 |
+1,2 |
|
75 |
+0,6 |
|
50 |
±0,0 |
|
25 |
-0,6 |
|
0 |
-1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Temperatur (Cº) |
Mätfel
(mm) |
|
+60 |
+4,8 |
|
+40 |
+2,4 |
|
+20 |
±0,0 |
|
±0 |
-2,4 |
|
-20 |
-4,8 |
Tabell 1: Mätfel per 10 m bandlängd vid varierande spännkraft. (Exempel)
Tabell 2: Mätfel per 10 m bandlängd vid varierande temperatur. (Band av stål)
Toleransklasser
Måttband tillverkas i olika toleransklasser, främst enligt SS 641112 och SS 641113. Toleransklasserna anger bandtypens maximala avvikelse, men säger inget om det individuella måttbandet.
Det enda sättet att få reda på hur ett enskilt måttband avviker är att kalibrera det. Kalibreringen görs utan hänsyn till eventuell toleransklassning.
Standardkalibrering
En standardkalibrering omfattar 10 mätpunkter och sträcker sig upp till bandlängder på 50 m. Vi klarar dock även längre band.
Mätosäkerhet
Mätosäkerheten är ±(0,1 mm + 0,1 mm per påbörjad 10-meterssträcka). Till exempel är mätosäkerheten på sträckan mellan 10 och 20 m ±0,3 mm.