Kvalitetssäkrade system för mättekniska processer

För att kunna skapa en kostnadseffektiv och samtidigt kvalitetsmässigt anpassad produktion kvalitetssäkras mättekniska system. SP hjälper dig att hitta de mest effektiva processerna med lämpligt antal mätpunkter, relevanta metoder och lämpliga kalibreringar.
Vad kan SP hjälpa till med?
  • Inventering av mätkedjan kopplat till vilka krav som ställs på produktent

- Genomgång av mätteknik
- Genomgång kalibreringsmetod
- Genomgång mätutrustning

  • Utvärdering av hela kedjan
  • Utarbeta osäkerhetsbudget
  • Rådgivning för anpassning av metoder och procedurer
  • Optimering av mätosäkerheter
  • Stöd till beslutsfattande baserade på mätresultat
Vad är spårbarhet?

Spårbarhet är ett viktigt begrepp som möjliggör jämförelser av noggrannheten hos mätresultat oavsett var de är framtagna. Noggrannheten gäller både utrustning och mätmetoder. Via en obruten kedja av jämförelser som härleds till internationella eller nationella mätstandarder, alla med angiven mätosäkerhet, fastställs mätresultatet

Vad är mätosäkerhet?

För att kunna använda en mätning som ett tryggt beslutsunderlag behöver mätresultatet redovisas som ett mätvärde tillsammans med en uppgift om mätosäkerheten. En beräkning av mätosäkerhet grundar sig på kunskap om de olika effekter som kan påverka mätningen. Eftersom mätosäkerheten i varje jämförelse måste adderas till den slutliga mätosäkerheten blir den större ju längre ut i kedjan man kommer. Kraven på mätosäkerhet skärps därför allt mer högre upp i kedjan.

Varför är mätosäkerheten intressant?

Vid beslut som kräver jämförelse med uppställda gränsvärden kan problem uppstå för mätresultat där mätvärdet ligger nära toleransgränsen och där intervallet för mätosäkerheten överlappar gränsen. Man bör därför vara förberedd på hur man hanterar sådana fall.  

Överlappar mätosäkerheten toleransgränsen? Minskad mätosäkerhet, ger minskad risk för felaktiga beslut. Men mätosäkerheten är aldrig noll, så vem ska stå för denna risk, ”tillverkaren” eller ”användaren”?

 

 

Det vanligaste är att man använder sig av ”delad risk”, d v s jämför det mätta värdet med toleransgränsen rakt av. Då bör man också vara överens om en maximal mätosäkerhet, så att man kan uppskatta vilken risk man har tagit genom detta beslut.

Andra möjligheter är att lägga till mätosäkerheten till mätvärdet innan man jämför mot toleransgränsen eller att dra av den innan jämförelsen. På så sätt kan man minska risken att göra felaktiga godkännanden respektive felaktiga underkännanden.

Ytterst kan den ”optimala” mätosäkerheten bestämmas genom en balans mellan kostnaderna för mätningar och kostnaderna för konsekvenserna av felaktiga beslut i bedömning av överensstämmelse.

Hur kan mätdata hanteras?

Vissa delar av mätosäkerheten kan uppskattas med hjälp av statistiska metoder (typ A), genom att studera mätningars standardavvikelse. Uppskattningar av andra komponenter kan bara grundas på erfarenhet eller på annan information, t ex specifikationer från instrumenttillverkare (typ B). Felvisningar som man vet både storlek och tecken hos bör man korrigera hellre än baka in i osäkerheten. Observera att mätinstrumentens specifikation ofta bara är en liten del av hela mätosäkerheten.

Hur kan SP stödja er tillämpning av mätteknik?

Att välja rätt kalibreringsintervall för sin mätutrustning är inte helt lätt. Inom vissa områden styrs man direkt av lagkrav eller branschkrav. Om företaget inte har några sådana krav bör man ställa sig ett antal frågor innan man fattar beslut om lämpligt kalibreringsintervall.

Rätt kalibreringsintervall

Normalt används kalibreringsintervall från 0,5 till 3 år. Det kan förändras under livstiden och bör styras av följande frågor: 

  • Finns lagkrav eller branschkrav? 
  • Hur viktig är resultatets kvalitet? Hur stor (ekonomisk) risk löper jag på grund av ett mätfel till dess det upptäcks vid nästa kalibrering?
  • Hur hanteras mätutrustningen, vilken drift har den?  
  • Görs egna kontroller mellan kalibreringarna?

I många fall ges enbart uppgifter för en enskild del av mätkedjan som underlag för mätosäkerheten. Det är viktigt att skapa en enhetlig bild över hela förloppet för att kunna få fram en helhetsbudget och att visa på hur den mättekniska spårbarhetskedjan kan etableras på ett så optimalt sätt som möjligt.

Minska mängden mätdata

Vår erfarenhet från tidigare har visat att företagen i många fall samlar en stor mängd mätdata från många olika mätpunkter men utan koppling mellan varandra. Många gånger kan mätkedjan förkortas och mängden data minskas vid en systematisering. 

SP hjälper dig att hitta de mest effektiva processerna

Syftet med arbetet är att skapa en process med lämpligt antal mätpunkter, relevanta metoder och lämpliga kalibreringar alternativt egenkontroller för att uppnå efterfrågad kvalitet. En översyn över antal kalibreringar och tillämpbara kalibreringsintervall genomförs. Dessutom relateras kalibreringsnoggrannheten med erfordrad nivå utgående från produktionsprocessen. I detta läge kommer SP att arbeta förutsättningslöst för att finna de mest effektiva processerna. 

Spårbarhetskedjan - sambandet till storheterna

Spårbarhetsbegreppet innebär att alla mätningar som görs med ett kalibrerat mätdon skall ha ett direkt samband med den definierade storheten.Läs mer...

Kalibreringstjänster

RISE kalibreringstjänster täcker i stort sett alla kalibreringsbehov inom alla teknikområden.Läs mer...

Relaterad information

Verksamhetsområden

RISE Säkerhet och transport

Kontaktpersoner

Valter Tarasso

Tel: 010-516 54 65

RISE Research Institutes of Sweden, Tel 010-516 50 00, E-post info@ri.se

SP, Innventia och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner för näringsliv och samhälle.
Under 2017 kommer sp.se att vara en av flera webbplatser inom RISE. Besök gärna ri.se för mer information om RISE.

Dela den här sidan: