Riskkonstruktioner

Fukt- och mögelskador som kan leda till problem i innemiljön kan inträffa i alla konstruktioner. Men vissa konstruktioner drabbas oftare än andra och kan därför betecknas som riskkonstruktioner. Nedan anges sådana konstruktioner och detaljer där det ofta inträffar skador och där man bör vara extra försiktig i samband med köp och extra noggrann i skötsel och underhåll.

Tak

Två skadeorsaker är vanliga: läckage av regnvatten eller smältande is och snö som kommer in utifrån och kondens av fuktig luft som kommer inifrån. Det kan ibland vara svårt att avgöra vad som orsakat fuktskadorna. Om skadorna finns på undersidan av taket över en kall vind kan följande tumregel användas. Om fukt och missfärgning finns på enstaka brädor och är tydligt begränsade till dessa brädor är skadeorsaken sannolikt läckage av regnvatten. Kontrollera om det finns otätheter i takpappen under takpannorna eller om det finns söndriga takpannor. Men om missfärgningen är likadan över stora delar av takytan kan skadeorsaken vara kondens av fuktig inneluft som kommer upp på vinden. Är du osäker på skadeorsaken skall du kontakta en fackman.

Låglutande eller helt horisontella tak kräver underhåll och skötsel eftersom eventuellt läckage genom hål i tätskiktet hamnar inne i byggnaden och leder till fuktskador.

Råd:  Kontrollera taket med jämna mellanrum. Läckage av regnvatten kan ske under hela året, kondens av fukt inifrån kan bara ske när det är kallt ute. Om du ser tecken på skador, ta då reda på vad de beror på.

 

Väggar

Regn mot väggen kan ge läckage vid otäta anslutningar, t ex vid fönsterbleck. Kondens kan ske av fuktig inneluft som kommer in i väggen. En skalmur av tegel eller kalksandsten är fuktig efter varje regn och vindskivan inne i väggen utsätts för hög fuktighet som kan leda till påväxt och lukt. Exempelvis är asfaltimpregnerad träfiberskiva ett material som ofta drabbas vid felanvändning eller felkonstruktion såsom för liten luftspalt. Träpanel kan få rötskador om vatten kan komma in vid skarvar eller vid slarvigt islagna spik.

 

Råd:  Misstänker du att det kan finnas mögelskador i väggen, kontrollera genom att sniffa utefter golvvinkeln på insidan. Sätt på köksfläkten så ökar flödet av luft.

 

Källare

I samband med energikrisen på 70- och 80-talen tilläggsisolerade man många hus och inredde källare som boutrymme. Invändig isolering på källarvägg är en riskkonstruktion eftersom eventuell fukt i väggen inte kan torka ut, varken utåt eller inåt, utan hindras av isolering och täta skikt.

Oisolerad källarvägg av betong, lättbetong eller lättklinkerbetong kan ha fuktfläckar och missfärgningar av påväxt men det är ovanligt att denna påväxt ger besvärande lukt inne. Orsaken till fukten i väggen är ofta vatten utifrån t ex beroende på dåligt fungerande dränering.

Utvändigt isolerad källarvägg är en konstruktion som har få fuktskador och kan därför betecknas som en fuktsäker lösning.

Oisolerade källargolv kan på samma sätt som oisolerade källarväggar ha fuktfläckar och avflagnad färg men sällan påväxt som ger lukt inne.

Råd:  Kontrollera om källaren har invändig isolering på väggarna och isolering ovanpå betonggolvet. I sådant fall bör du, om du misstänker att det kan finnas mögel, kontakta en fackman för utredning och förslag till åtgärder.

 

Platta på mark

Platta på mark med isolering ovanpå betongen är en riskkonstruktion. Skälet är att de delar som ligger an mot den fuktiga betongen hamnar i en miljö där mögel och andra mikroorganismer kan växa. Dessa golv ger ofta ifrån sig en lukt av mögel.

Om betongplattan istället ligger ovanpå isoleringen, det vill säga om man i samband med bygget först lägger ut styv isolering på kapillärbrytande grus och sedan gjuter betongen, är förhållandena mycket bättre. Om betongen torkas ut ordentligt innan golvmattan läggs på är detta en bra, fuktsäker grundläggning åtminstone för måttligt breda hus, max ca 10 m.

Råd:  Kontrollera om golvet har isolering ovanpå betongplattan. I sådant fall bör du, om du misstänker att det kan finnas mögel, kontakta en fackman för utredning och förslag till åtgärder.

 

Krypgrunder

Uteluftventilerad krypgrund är en riskkonstruktion. Skälet är att ventilationen vintertid kyler ner marken. Denna kyla finns kvar på våren och försommaren när varm och fuktig luft kommer in i grunden. Då stiger den relativa fuktigheten och det är vanligt att man får kondens i grunden. Detta leder till uppfuktning av konstruktionsmaterial, t ex blindbotten och syll, och av material som lämnats kvar på marken. Påväxt förekommer regelmässigt på sådant material och kan ge elak lukt som kommer in i bostaden. Elak lukt är vanligt förekommande i hus med krypgrund.

Inneluftventilerad varm grund är en fuktsäker konstruktion.

Gamla tiders "torpargrund" var en betydligt bättre konstruktion än dagens krypgrunder. Skälet är att man inte ventilerade grunden på vintern eftersom detta ledde till kalla golv. Dessutom fanns det en värmekälla i dessa grunder. Husets eldstad hade sitt fundament i grunden och eftersom man eldade för såväl matlagning som uppvärmning så spreds värme i grunden såväl sommar som vinter. Detta ledde till torra grunder. Den gamla "torpargrunden" liknar i sin funktion mera inneluftventilerad varm grund än uteluftventilerad krypgrund.

Råd:  Om du misstänker att det förekommer påväxt som ger lukt bör du kontakta en fackman för utredning och förslag till åtgärder. Möjliga åtgärder kan vara

  • Byte av material
  • Förändring av ventilationsförhållanden
  • Installation av avfuktare
  • Installation av värmefläkt
  • Installation av fläkt för undertryck i grunden
  • Ombyggnad till varm grund
    • Observera att åtgärderna kan väljas först efter det att man klarlagt förhållandena i grunden. Om man väljer åtgärd på måfå kan resultatet bli mycket dyrt eftersom man kan få göra om allt från början om det inte fungerar.

      Relaterad information

      Tjänster

      Visa A-Ö ...

      Se även

      Fukt- och mögelskador i husInnemiljö

      Kontaktpersoner

      Ingemar Samuelson

      Tel: 010-516 51 59

      SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Box 857, 501 15 Borås, Tel 010-516 50 00, E-post info@sp.se