Erfarenheter från takras
SP har sammanställt en förteckning med ca 170 tak som rasat under perioden januari till mars 2010.Det rör sig uteslutande om stål- och träkonstruktioner. Det kom extremt mycket snö den aktuella perioden, men sannolikt har snölasten på marken inte överskridit normvärdena annat än i undantagsfall. Det mesta tyder på att takrasen har orsakats av slarv och okunskap. Utmärkande är att takkonstruktionerna är slanka, att de har en spännvidd på över 10 m och att taken är flacka. Cirka 70 procent av byggnaderna har uppförts under 1980-talet och senare.
En mycket stor andel av rasen har skett i lantbruksbyggnader. Uppseendeväckande många idrotts- och eventhallar samt affärslokaler där det regelbundet vistats mycket människor har rasat. Dock förefaller vanliga villor ha klarat sig mycket bra.
Ytterligare information finns på Boverkets hemsida, www.boverket.se.
Information till fastighetsägare
Förebyggande och akuta åtgärder
Under arbetet med att utreda takrasen under januari till mars 2010 har det framkommit att det finns behov av information till fastighetsägare, dels om vilka förebyggande åtgärder som behöver vidtas, dels om vad som kan göras i akuta situationer när det kommit mycket snö och det uppstår en osäkerhet om taket håller eller inte.
Åtgärder inför kommande snövintrar
Med hänsyn till risk för personskador rekommenderar SP att åtgärder sker om båda följande kriterier är uppfyllda:
• Lokaler där takkonstruktionens fria spännvidd överstiger 10 m.
• Lokaler där det regelbundet vistas mycket människor (sporthallar, affärslokaler och liknande).
Följande åtgärder bör vidtas:
• Kontrollera takkonstruktionens beräkningar. Är konstruktionen den samma som den beräknade? Har snölasterna förändrats sedan de ursprungliga beräkningarna utfördes? Har alla relevanta laster beaktats, t ex snöfickor, till- och påbyggnader (t ex fläkthus mm). Kontrollera att utförandet överensstämmer med de antaganden som gjorts i beräkningarna.
– Om konstruktionen har tillfredsställande säkerhet – inga vidare åtgärder krävs.
– Om konstruktionen inte har tillfredsställande säkerhet – förstärk.
I avvaktan på att förstärkning skett, låt sakkunnig upprätta skottningsplan och skotta när halva normerade snölasten uppnåtts (mät t ex med rör på marken enligt metodbeskrivningen nedan och jämför med normerade snölasterna på Boverkets hemsida, www.boverket.se )
• Om inga beräkningar finns – gör nya och kontrollera utförandet. I avvaktan på detta, låt sakkunnig upprätta skottningsplan och skotta när halva normerade snölasten uppnåtts (mät med rör).
– Om konstruktionen har tillfredsställande säkerhet – inga vidare åtgärder krävs.
– Om konstruktionen inte har tillfredsställande säkerhet – förstärk. I avvaktan på att förstärkning skett, låt sakkunnig upprätta skottningsplan och skotta när halva normerade snölasten uppnåtts (mät med rör, se ovan)
Åtgärder i akuta situationer med stora snömängder
Vid kraftigt snöfall och stora snömängder kan det uppstå akuta situationer där fastighetsägaren behöver överväga om åtgärder krävs eller inte med hänsyn till risken för ras och personskador.
SP rekommenderar att åtgärder sker när alla följande kriterier är uppfyllda:
• Lokaler där takkonstruktionens fria spännvidd överstiger 10 m.
• Lokaler där det regelbundet vistas mycket människor (sporthallar, affärslokaler och liknande).
• Snölasten överstiger halva det normerade värdet.
• Stora snöfickor och/eller mycket ojämna fördelning av snön på taket.
Följande åtgärd är tillfyllest:
• Skottning enligt plan upprättad av sakkunnig.
Instruktion för mätning av snödjup och snötyngd
Allmänt
Snödjup och snötyngd mäts samtidigt.
Snödjup
Snödjupet mäts punktvis på en öppen representativ yta på marken. Mätningen sker på en centimeter när och man gör minst fem stick med mätkäppen (tumstock duger) och beräknar sedan ett medelvärde av de fem mätningarna. Mätpunkterna ska ligga på några meters avstånd från varandra.
Snötyngd
Snötyngden mäts punktvis på en öppen representativ yta på marken genom att ett tunnväggigt rör pressas ner till fast mark i anslutning till den punkt där snödjupet mätts. Röret kan utgöras av ett stuprör eller annan typ av rör med tunna väggar för att underlätta när röret pressas ner i snön. Lämplig innerdiameter ligger i intervallet 79-120 mm. När röret pressats ned maximalt skottas rent framför röret så att en skyffel eller liknande kan skjuts in under röret för att säkerställa att all snö kommer med när röret lyfts upp. Innehållet hälls i en plastpåse, vars tyngd mätts i förväg. Påse med snö vägs med 1 g noggrannhet. Snöns tyngd per kvadratmeter beräknas genom att dividera snöns tyngd i kg med rörsektionens yta i kvadratmeter. Värdet för den aktuella platsen är medelvärdet för 5 prover. Observera att vid jämförelse med de normerade snölaster motsvarar 100 kg/m² ca 1kN/m²